1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

När är det dags att söka sjukhusvård för depression?

Om du lider av en svår, kronisk depression och inte längre orkar fungera i vardagen, vare sig på jobbet eller hemma, är det viktigt att söka professionell hjälp omedelbart. Om du oroar dig för en vän eller närstående finns här de viktigaste tecknen på svår depression som kan vara skäl att överväga sjukhusvård. Oavsett din situation – kom ihåg att du inte är ensam och att hjälp finns tillgänglig.

Symtom på svår depression

Djup och långvarig depression är en försvagande sjukdom. Precis som cancer eller diabetes kräver den medicinsk vård för att lindra symtomen. Om du eller en närstående uppvisar tre eller fler av följande symtom kan det vara klokt att prata med en läkare om möjligheten till sjukhusvård:

  • Du kan inte sluta gråta eller känna dig ledsen
  • Din aptit eller ditt sömnmönster har förändrats
  • Du är ständigt ångestfylld, orolig eller irriterad
  • Du känner dig likgiltig inför allt
  • Du saknar energi
  • Du känner dig värdelös eller skyldig hela tiden
  • Du kan inte koncentrera dig eller fatta beslut
  • Tidigare intressen ger dig ingen glädje längre
  • Du vill gömma dig från vänner
  • Du plågas av värk och smärta utan att veta varför
  • Du kommer inte ur sängen på morgonen
  • Du tänker på döden eller på att suicid skulle vara lättare än att leva

Dessa symtom kan vara milda eller svåra. Självklart bör du söka hjälp omedelbart om du inte kan sluta tänka på döden eller suicid. Bär inte bördan av din depression ensam. Professionell vård finns tillgänglig, och många människor som förstår din smärta vill hjälpa dig genom denna mörka period i livet.

Unipolär depression

Unipolär (klinisk) depression orsakas av en kemisk obalans i hjärnan som påverkar återupptaget av signalsubstanser som serotonin, noradrenalin eller dopamin. Denna typ av depression kan gå i familjer, och ett historiskt missbruk av alkohol eller droger kan förekomma, eftersom drabbade ofta försöker fortsätta sina liv genom att självmedicinera, i tron att de kan hantera depressionen om de bara anstränger sig hårdare. Tyvärr fungerar det inte så.

Kom ihåg att unipolär depression skiljer sig från bipolär sjukdom, som kräver en annan medicinsk behandlingsstrategi för att hantera växlingarna mellan mani och depression.

Sjukhusvård vid depression

Beslutet att själv bli inlagd på en psykiatrisk avdelning kan kännas som en stor lättnad om du inte längre klarar av vardagens uppgifter. Om du inte orkar gå till jobbet eller ens ta dig ur sängen på morgonen betyder det inte att du är lat eller värdelös – du kanske lider av en allvarlig depression.

För att bli inlagd behöver du en remiss från en läkare, men ett snabbt samtal till din egen läkare eller en jourlinje säkerställer att du får behandling omgående. Om du funderar på suicid, ring en hjälplinje istället för att skada dig själv. Psykiatriska avdelningar för patienter med depression är trygga och lugnande miljöer där du kan känna dig säker. Under de första dagarna övervakas du kontinuerligt av personalen på grund av suicidrisken; därefter fortsätter behandlingen under läkares ansvar tills du känner dig stark nog att återvända hem.

Vård av en närstående mot sin vilja

Om du oroar dig för en närstående som lider av svår depression kan du uppmuntra personen att frivilligt söka sig till ett psykiatriskt sjukhus eller en öppen psykiatrisk avdelning. I Sverige, liksom i många andra länder, kan en person dock inte läggas in mot sin vilja om hen inte utgör en omedelbar fara för sitt eget eller någon annans liv och hälsa.

Tvångsvård kräver normalt en rättslig prövning med ett underlag från en läkare, även om polisen i nödsituationer kan ingripa och transportera någon som misstänks utgöra en akut fara för sig själv eller andra. Forskning tyder dessutom på att patienter som läggs in mot sin vilja löper högre risk för suicid efter utskrivning. Om du tror att någon befinner sig i omedelbar fara, kontakta en suicidlinje, jourhavande psykiatri eller polisen.

Behandling inom slutenvården

När du väl blivit inlagd kommer läkaren att sätta in antidepressiva läkemedel eller se över den medicinering du redan tar, med förslag om dosökning eller byte till en annan kombination. Det finns tre huvudtyper av antidepressiva läkemedel:

  • NRI/NARI – noradrenalin- och dopaminåterupptagshämmare
  • SSRI – selektiva serotoninåterupptagshämmare
  • SNRI – serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare

Patienter med svår depression kan behöva prova två eller tre olika preparat innan de hittar ett som fungerar. Tyvärr går det inte att förutsäga vilket läkemedel som kommer att hjälpa just dig, eller hur effektivt det blir över tid. Prövning och felsökning är vanligt förekommande, men många svårt deprimerade patienter accepterar biverkningar som nedsatt libido eller viktförändringar, så länge som den tunga molnet av depression kan lyftas.

I de mest svåra fallen, när kombinationer av antidepressiva inte ger effekt, kan läkaren ta upp frågan om ECT – elektrokonvulsiv behandling (elbehandling). Detta är en behandling som används som sista utväg. Även om den kan ges polikliniskt krävs oftast sjukhusvistelse under hela eller delar av behandlingstiden. ECT är en omdebatterad terapiform där minnesstörningar och desorientering är de vanligaste kortvariga biverkningarna som patienter rapporterar.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online