Depression är en av de vanligaste psykiska sjukdomarna och drabbar ungefär sju av hundra personer efter 18 års ålder. Symtom och behandlingar kan ofta upplevas som subjektiva, eftersom sjukdomen ser olika ut från person till person. Det finns dock information om depression som förblir konkret och objektig – fakta som är viktiga för både drabbade och anhöriga att känna till.
Symtomen på depression varierar kraftigt beroende på hur sjukdomen påverkar just den enskilda individen. Tillståndet kan sträcka sig från lindrig till extremt svårt, och vanliga tecken inkluderar ihållande ledsamhet, intresselöshet, sömnproblem och koncentrationssvårigheter. De flesta läkare är dock överens om att depression är en kronisk sjukdom som kräver långsiktig uppföljning.
Depression är en vanlig psykisk störning som drabbar miljontals människor världen över. Forskning visar att personer med depression har fysiska förändringar i hjärnan, bland annat i områden som reglerar humör och känslor. Det finns dessutom starka belägg för att depression delvis är genetiskt betingad. Kanske mest skrämmande är insikten att ingen är helt immun mot depression – den kan drabba vem som helst, oavsett ålder, kön eller livssituation.
Det finns flera sätt att undersöka om en person lider av depression. Utöver en fysisk undersökning kan laboratorietester användas för att mäta blodvärden och utesluta alkohol- eller drogproblem som bakomliggande faktorer. En psykiatrisk utredning innebär att en legitimerad psykolog, psykiater eller annan vårdgivare inom psykisk hälsa samtalar med patienten om dennes tankar, känslor och beteendemönster.
American Psychiatric Association ger ut en manual som täcker alla psykiska hälsotillstånd. För att få diagnosen depression måste patienten uppvisa flera av de symtom som anges i Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM). Dessa kriterier gör diagnosen mer enhetlig och objektiv, oavsett vilken vårdgivare som utför bedömningen.
Läkemedel är en effektiv och vanligt förekommande behandlingsform vid depression. Antidepressiva läkemedel finns i flera olika kemiska varianter, exempelvis SSRI-preparat. Vilket specifikt läkemedel som förskrivs avgörs av hur det påverkar de signalsubstanser i hjärnan som styr humöret. Utöver medicinering spelar även samtalsterapi, såsom kognitiv beteendeterapi (KBT), en viktig roll i behandlingen – ofta kombineras båda metoderna för bästa resultat.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online