Antidepressiva läkemedel har en mängd olika biverkningar beroende på vilken typ av läkemedel som används. Samtidigt finns det en rad biverkningar som är gemensamma för alla typer, eftersom de alla är utformade för att påverka nivåerna av signalsubstanser i hjärnan. De fyra huvudkategorierna av läkemedel som kan förskrivas är selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI), atypiska antidepressiva, monoaminoxidashämmare (MAO-hämmare) och tricykliska antidepressiva (TCA).
Selektiva serotoninåterupptagshämmare påverkar serotoninnivåerna i hjärnan genom att hindra ämnet från att binda till sina receptorer. Dessa läkemedel (som Prozac, Paxil och Zoloft) utvecklades relativt sent och har mindre allvarliga biverkningar än många MAO-hämmare och TCA.
Biverkningar av SSRI inkluderar illamående, kräkningar, förändrad aptit, viktminskning eller viktökning, yrsel, trötthet, förändrat sömnmönster, apati, minskad sexlust samt nedsatt funktion i njurar, lever eller urinvägar. Även ökad risk för benbrott, försämrad depression eller ångest, ökad suicidrisk, darrningar, huvudvärk, rastlöshet, ökad känslighet för solljus och förändrad svettning förekommer. Dessutom har långvariga sexuella funktionsstörningar rapporterats, som kan kvarstå även efter att behandlingen avslutats.
Denna grupp omfattar bland annat serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare (SNRI). Läkemedel som Wellbutrin, Pristiq, Cymbalta, Remeron och Desyrel påverkar en kombination av signalsubstanserna serotonin, noradrenalin och dopamin.
Biverkningar kan innefatta viktminskning eller viktökning, illamående, förstoppning, minskad aptit, torr mun, nervositet eller förvirring, huvudvärk, allergiska reaktioner, hjärtklappning, kramper, trötthet, suddig syn, utvidgade pupiller, sexuell dysfunktion, dåsighet, ökad svettning, leverproblem, förhöjt blodtryck samt yrsel och svimningskänsla. Duloxetin (Cymbalta, Yentreve) bör inte användas av personer med leversjukdom eller kraftig alkoholkonsumtion, eftersom risken för leverskador är förhöjd.
MAO-hämmare som Nardil, Parnate och Marplan har använts sedan 1950-talet och har allvarligare biverkningar samt farligare interaktioner med andra läkemedel och livsmedel än de nyare SSRI- och SNRI-preparaten. De förskrivs numera sällan, även om vissa nyare MAO-hämmare erbjuder ett säkrare men något mindre effektivt alternativ.
Biverkningarna inkluderar viktökning eller aptitproblem, magbesvär, förstoppning, diarré, minskad sexlust, sömnsvårigheter, yrsel, torr mun, suddig syn, högt blodtryck eller oregelbundna hjärtrytmer, muskelryckningar och rastlöshet. Livsmedel med höga halter av tyramin – exempelvis choklad, lagrade ostar, inläggningar, öl, vin och vissa köttprodukter – bör undvikas, eftersom de kan orsaka farliga blodtrycksstegringar.
Tricykliska antidepressiva som Elavil, Norpramin, Sintamil och Stablon har också använts sedan 1950-talet och har liksom MAO-hämmarna allvarligare biverkningar än modernare antidepressiva läkemedel.
Bland biverkningarna återfinns mag- och matsmältningsbesvär, förstoppning, förändrad vikt eller aptit, lågt blodtryck, sexuell dysfunktion, förvirring, apati, rastlöshet, yrsel, trötthet, svårigheter att urinera, torr mun och näsa, suddig syn, darrningar, svettning samt nedsatt kognitiv förmåga.
Alla antidepressiva läkemedel tycks öka suicidrisken hos barn och ungdomar, vilket innebär att användning hos personer under 18 år alltid måste noggrant övervägas och följas upp noggrant. SSRI/SNRI och MAO-hämmare får aldrig kombineras på grund av risken för allvarliga läkemedelsinteraktioner, och vid byte mellan dessa preparattyper bör två till fem veckor förflyta mellan behandlingarna.
Alla antidepressiva kan dessutom ge besvär om de avslutas abrupt. Dosen bör därför alltid trappas ned gradvis under en tidigare planerad period i samråd med läkare innan behandlingen helt avslutas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online