Depression är en psykisk sjukdom som får förödande konsekvenser för många människors liv. Sedan den moderna psykologins framväxt har medicinsk forskning haft svårt att förklara sjukdomens ursprung. År 2009 presenterade dock två forskare en ny teori som försöker förklara depression utifrån dess eventuella evolutionära fördelar.
Psykiatern Andy Thomson och psykologen Paul Andrews har utvecklat en teori för att förklara unipolär, det vill säga svår, depression. Teorin kallas "den analytiska ruminationshypotesen". Enligt hypotesen är depression en anpassning som aldrig selekterades bort från befolkningen, eftersom ett av dess främsta symtom – analytiskt tänkande – har evolutionära fördelar.
I sin studie, publicerad i tidskriften Psychological Review i juli 2009, skriver forskarna: "Den analytiska ruminationshypotesen föreslår att depression är ett evolutionärt utvecklat svar på komplexa problem, vars funktion är att minimera distraktioner och upprätthålla analysen av dessa problem."
Andrews och Thomsons studie, liksom annan forskning – bland annat en studie från 2010 utförd av neurovetenskapliga forskare i Kina – visade att deprimerade patienter hade ett ökat blodflöde till den del av hjärnan som är knuten till analytiskt tänkande: vänstra ventrolaterala prefrontala cortex. Denna hjärnregion hänger även samman med förmågan att fokusera uppmärksamhet samt med kognitiva färdigheter som verbböjning.
Dessa fynd kan förklara varför det grubblande tänkande som ofta kännetecknar depression i själva verket kan hjälpa den drabbade personen att lösa problem.
Även om det analytiska tänkandet som följer med depression kan ha en dold fördel, enligt Andrews och Thomson, kvarstår faktumet att depression är en smärtsam sjukdom som kan bli förkrossande för den som lider av den. Många drabbade behöver behandling i form av läkemedel och/eller psykoterapi för att kunna hantera sina symtom.
Om den analytiska ruminationshypotesen stämmer kan kognitiv terapi, som lär patienten att uppmärksamma hur tankar bidrar till depressionen, vara en viktig del av behandlingen. Studier av psykologen Steven Hollon vid Vanderbilt Kennedy Center tyder på att patienter som får kognitiv beteendeterapi faktiskt kan må bättre än de som enbart behandlas med antidepressiva läkemedel, eftersom metoden lär dem hur de kan angripa sina problematiska tankemönster.
Oavsett vilken syn på depression man ansluter sig till bör alltid den som lider av sjukdomen kontakta en vårdgivare innan hen bestämmer sig för en behandlingsform.
Den analytiska ruminationshypotesen har bidragit till ett nytt sätt att betrakta depression – inte bara som en störning, utan möjligen även som en evolutionärt bevarad mekanism för djupt fokuserad problemlösning. Mer forskning behövs dock innan teorin kan få klinisk betydelse i praktiken.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online