Många kvinnor undrar hur olika preventivmedel påverkar humöret och den psykiska hälsan. Forskningen ger en nyanserad bild: vissa metoder kan öka risken för depression något, medan andra snarare tycks skydda mot den. Här går vi igenom vad studierna visar om de vanligaste preventivmetoderna.
Orala preventivmedel, vanligen kallade p-piller, innehåller syntetiska former av östrogen och gestagen. Hormonerna verkar genom att förhindra ägglossning, förtjocka slemlagret i livmoderhalsen så att spermier har svårare att nå ägget samt göra slemhinnan i livmodern tunnare, vilket minskar möjligheten för ett befruktat ägg att fästa.
Flera studier har visat ett samband mellan p-piller och något ökad risk för depression hos vissa kvinnor, men risken är liten. I en stor studie publicerad i tidskriften JAMA Internal Medicine fann forskarna att kvinnor som använde p-piller hade cirka 1,3 gånger högre risk att drabbas av depression jämfört med kvinnor som inte använde dem. Den absoluta risken var dock låg – endast omkring 2 procent av kvinnorna som använde p-piller utvecklade depression.
Risken verkar vara störst för kvinnor som tidigare haft depression eller som använder preparat med hög östrogendos. Det är också viktigt att komma ihåg att p-piller kan interagera med vissa antidepressiva läkemedel. Prata därför alltid med din läkare om din individuella risk innan du påbörjar behandling.
En spiral är en liten anordning som placeras i livmodern för att förebygga graviditet. Den verkar antingen genom att hindra befruktning eller genom att förhindra att ett befruktat ägg fäster i livmoderslemhinnan.
Spiraler har inte kopplats till ökad risk för depression. Tvärtom tyder flera studier på att en spiral faktiskt kan minska risken. I en studie publicerad i tidskriften The Lancet fann forskarna att kvinnor som använde spiral löpte lägre risk att drabbas av depression än kvinnor som använde andra preventivmetoder.
De möjliga mentala hälsofördelarna tros bero på att spiraler inte innehåller östrogen, det hormon som kopplats till ökad depressionsrisk. Spiralen ger dessutom en jämn, låg dos av gestagen, vilket visats ha viss antidepressiv effekt.
Ett preventivimplantat är en liten, tunn stav som förs in under huden på överarmen. Implantatet frisätter kontinuerligt gestagen, vilket förhindrar ägglossning och förtjockar slemlagret i livmoderhalsen så att spermier får svårare att nå fram till ägget.
Heller inte implantat har kopplats till ökad risk för depression. Studier tyder snarare på motsatsen: i en studie publicerad i tidskriften Contraception fann forskarna att kvinnor med implantat drabbades av depression i lägre utsträckning än kvinnor som använde andra metoder.
Som med spiraler tros fördelarna bero på avsaknaden av östrogen samt den jämna, låga gestagendosen, som kan ha viss positiv effekt på humöret.
Akutpreventivmedel används för att förebygga graviditet efter oskyddat samlag eller om en annan preventivmetod misslyckats. Det verkar genom att fördröja eller förhindra ägglossning, alternativt genom att hindra ett befruktat ägg från att fästa i livmodern.
Akutpreventivmedel har inte kopplats till ökad risk för depression. Vissa kvinnor kan dock uppleva tillfälliga humörsvängningar, exempelvis oro eller nedstämdhet, efter intag. Dessa besvär är oftast lindriga och går över inom några dagar.
Den övergripande bilden är att risken för depression i samband med preventivmedel är låg för de flesta. Metoder utan östrogen, som spiral och implantat, kan till och med ha en skyddande effekt. Om du har haft depression tidigare eller känner dig osäker, diskutera gärna dina val med en läkare eller gynekolog för att hitta den metod som passar dig bäst.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online