Högt blodsocker, även känt som hyperglykemi, kan ha många orsaker, varav diabetes är den vanligaste. Har du diabetes i släkten kan det vara en ledtråd till din egen benägenhet för sjukdomen. Det är därför klokt att hålla utkik efter symtom på högt blodsocker hos både dig själv och dina barn.
Diabetes kan också uppstå under graviditet – så kallad graviditetsdiabetes – som oftast försvinner efter förlossningen. Enligt American Diabetes Association har kvinnor som haft graviditetsdiabetes dock en ökad risk att utveckla typ 2-diabetes senare i livet. Misstänker du att du har diabetes bör du kontakta läkare så snart som möjligt.
Extrem törst, hunger, täta urinträngningar, suddig syn, magont, trötthet, torr hud, domningar i händer eller fötter samt huvudvärk är de vanligaste tecknen på högt blodsocker.
Högt blodsocker leder till uttorkning efter flera timmar. Uttorkningen ökar i sin tur blodsockernivåerna ytterligare, vilket gör det extra viktigt att dricka klara, koffeinfria vätskor. Efter en längre tid – månader till år – kan obehandlad hyperglykemi orsaka allvarliga vävnadsskador.
Högt blodsocker kan dessutom ha orsaker utöver diabetes. Fetma, fysisk inaktivitet, levercirros och stress kan ge upphov till icke-diabetisk insulinresistens. Alkohol, vissa receptbelagda läkemedel och exponering för metallen kadmium kan orsaka toxisk hyperglykemi. Även pankreassjukdomar och endokrina rubbningar kan leda till förhöjda blodsockernivåer.
Om du eller någon i din närhet får andningssvårigheter, verkar förvirrad eller kräks bör ni omedelbart söka vård. Visar teststickor från apoteket ketoner i urinen ska du kontakta din läkare eller åka till sjukhuset. Använder du en blodglukosmätare och ser att blodsockret stiger och förblir högt – över 165 mg/dL i flera dagar eller veckor – bör du undersökas för diabetes.
Trots att blodsockernivån är hög kan nedsatt insulinproduktion eller andra faktorer hindra glukosen från att nå de celler som behöver den, vilket resulterar i trötthet. Njurarna försöker återabsorbera överskottet av glukos, vilket leder till ökad urinering. Glukosförlusten via urinen kan i sin tur orsaka viktnedgång.
Den ökade urineringen tillsammans med glukos i saliven skapar stark törst, medan uttorkningen ger upphov till huvudvärk. När glukos tränger in i ögat följs det av vatten, vilket förändrar ögats form och orsakar suddig syn. Elektrolytförluster vid vävnadsnedbrytning kan ge muskelkramper, och rubbningar i elektrolytbalansen orsakar domningar eller stickningar i extremiteterna.
Har du diabetes i släkten bör du motionera regelbundet, följa en välbalanserad kost och hålla din vikt inom normalområdet för din längd. Medan du väntar på labbsvar för att avgöra om du har diabetes är det klokt att undvika sockerrik mat och istället öka intaget av proteinrik mat, som bryts ner långsammare och därmed hjälper kroppen att bibehålla en stabil blodsockernivå.
Får du en diabetesdiagnos kommer din läkare att ta fram en individuell kost- och träningsplan. Du instrueras att mäta ditt blodsocker regelbundet under dagen. Kan blodsockret inte kontrolleras enbart med kost och motion är det troligt att läkaren skriver ut insulin, vilket hjälper kroppen att metabolisera glukos.
Dessutom bör du testa din urin på morgonen för att övervaka ketoner – ämnen som visas i urinen när kroppen har svårt att metabolisera fettsyror och som kan signalera ett allvarligt tillstånd som kräver snabb behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online