Många som lever med diabetes undrar var sjukdomen kom ifrån och om deras barn riskerar att drabbas. Det finns inget entydigt svar, eftersom diabetes i hög grad påverkas av miljö och livsstil. Samtidigt gör vissa genetiska riskfaktorer att vissa personer har större benägenhet att utveckla sjukdomen än andra. Enbart en genetisk predisposition räcker dock sällan för att utlösa antingen typ 1- eller typ 2-diabetes – det krävs oftast ytterligare påverkansfaktorer.
Typ 1-diabetes är vanligast hos barn vars båda föräldrar bär på genetiska riskfaktorer. De flesta som teoretiskt sett befinner sig i riskzonen insjuknar dock aldrig, vilket tyder på att andra faktorer också spelar in. Kallt väder misstänks vara en utlösande faktor, eftersom typ 1-diabetes oftare debuterar under vintern i kalla klimat. En annan spridd teori är att ett virus kan vara det som sätter igång sjukdomsprocessen.
Även kosten under späd- och småbarnsåren kan ha betydelse. Typ 1-diabetes utvecklas betydligt mer sällan hos personer som ammades som spädbarn och som inte började äta fast föda förrän de blev äldre.
Typ 2-diabetes har ett tydligare spårbart samband med ärftlighet, men påverkas samtidigt starkt av livsstilsfaktorer som fettrik kost, fysisk inaktivitet och lågt fiberintag. Det gör amerikaner och européer till särskilt utsatta grupper. Personer som bor i länder där man inte lever efter en amerikansk livsstil löper betydligt lägre risk att utveckla diabetes, oavsett genetiska riskfaktorer – vilket tyder på att livsstilen är den faktor som tippar vågskålen. Samtidigt har den globala handeln lett till ett alarmerande ökat antal typ 2-diabetesfall i alla länder.
Störst risk löper de som lider av fetma och lever ett stillasittande liv. Dessa faktorer, i kombination med genetiska anlag, utgör en perfekt grogrund för typ 2-diabetes. Som tumregel gäller att om du får en typ 2-diagnos före 50 års ålder, är risken för ditt barn att utveckla sjukdomen cirka 1 på 7. Diagnostiseras du efter 50 års ålder är oddsen något längre – cirka 1 på 13. Viss forskning tyder dessutom på att barnets risk är högre om modern har diabetes, och högst – hela 50 procent – om båda föräldrarna är diabetiker.
Barn till diabetiska föräldrar kan kraftigt minska sina chanser att utveckla sjukdomen genom regelbunden motion och en fettfattig kost rik på fibrer. Utöver att förebygga de flesta fall av diabetes tenderar människor som äter hälsosamt och motionerar regelbundet att må bättre, känna sig lyckligare och behålla minnesfunktionen längre upp i åldern.
De genetiska riskfaktorerna bakom diabetiska sjukdomar är inte helt kartlagda, men en studie publicerad i New England Journal of Medicine beskrev ett forskningsprojekt från Massachusetts General Hospital i Boston på en grupp personer med TCF7L2-genen, som forskare identifierat som en riskfaktor för kroppens blodsockerkontroll. Studien visade entydigt att kost och motion avsevärt sänker risken att utveckla typ 2-diabetes, även hos patienter med extremt hög genetisk risk.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online