Insulin är ett naturligt hormon som produceras av bukspottkörteln. Hormonet är helt avgörande för att kroppens celler ska kunna ta upp glukos från blodet och använda det som energi. För personer med diabetes används insulin för att få kontroll över blodsockernivåerna.
Insulin började användas medicinskt redan 1922 och godkändes som läkemedel för människor 1939. Ursprungligen framställdes det ur bukspottkörtlar från nöt och gris, men 1982 godkändes även rekombinant humaninsulin, som är identiskt med det insulin människan själv producerar. Utan insulin skulle diabetes innebära betydligt högre dödlighet och många fler komplikationer.
Insulinets främsta användningsområde är behandling av diabetes. Personer med typ 1-diabetes producerar inget eget insulin alls och är helt beroende av tillfört insulin. Personer med typ 2-diabetes använder insulin i varierande grad, beroende på hur mycket insulin deras bukspottkörtel fortfarande producerar.
Det finns några andra tillstånd där insulin ibland används, men detta kan vara förenat med stor risk. Insulin sänker blodsockret, och utan noggrann övervakning kan behandlingen bli farlig. Insulin har även använts för viktminskning, mot rynkor och inom styrketräning – användningsområden som absolut inte bör prövas utan medicinsk övervakning.
Vissa insulindoser ges endast en gång om dagen, antingen på morgonen eller på kvällen beroende på behovet av glukoskontroll. Oavsett tidpunkt är det viktigt att ta dosen samma tid varje dag. Är blodsockret högt på morgonen behövs vanligen en kvällsdos, medan ett högt blodsocker under dagen kräver en morgondos.
Dosering med glidande skala (sliding scale) innebär att patienten anpassar sin insulinmängd efter aktuella blodsockervärden. Läkaren skriver ut ett doseringsschema där insulinmängden styrs av blodsockernivån vid måltid. När blodsockret har mätts tar patienten motsvarande insulinmängd. Doserna varierar, och ligger värdena inom normalintervallet behöver inget insulin tas alls.
En insulinpump ger en kontinuerlig tillförsel av insulin under hela dygnet. Pumpen bärs på kroppen och levererar insulin utifrån de nivåer som normalt gäller under olika delar av dygnet. Är exempelvis blodsockret ofta högt på morgonen programmeras pumpen att ge en större dos just vid den tiden.
Basal-bolus-dosering används för att matcha den glukos som levern kontinuerligt producerar. Det handlar inte om en konstant mängd – doseringen anpassas efter kroppens aktuella behov. Personen lär sig att matcha insulinmängden mot mängden kolhydrater i måltiden, vilket ger ett optimalt blodsocker efter ätandet.
Dosering baserad på kroppsvikt används oftast för personer som aldrig tidigare behandlats med insulin. Vanligtvis rör det sig om en enhet insulin per kilo kroppsvikt per dygn. Målet är en jämn tillförsel av insulin under 24 timmar, baserad på kroppsvikten snarare än på kolhydratintag eller tidigare blodsockervärden.
Rätt insulindosering är alltid individuell och bör planeras tillsammans med läkare eller diabetessköterska. Genom att förstå de olika doseringsmetoderna – engångsdos, glidande skala, insulinpump, basal-bolus och dosering efter kroppsvikt – blir det lättare att förstå hur behandlingen kan anpassas för bästa möjliga blodsockerkontroll.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online