Allt fler barn diagnostiseras med diabetes. De flesta drabbade barn har typ 1-diabetes, tidigare kallad ungdomsdiabetes, men på senare år har en oroande trend visat en ökning av typ 2-diabetes bland barn – särskilt tonåringar. Som förälder eller vårdgivare är din viktigaste uppgift att hjälpa barnet att hantera sjukdomen, samtidigt som du successivt förbereder hen att ta eget ansvar i framtiden.
Berätta för alla som är viktiga för barnets säkerhet – familjemedlemmar, vänner, skolpersonal, tränare och aktivitetsledare – om sjukdomen och vilka försiktighetsåtgärder som gäller. Ju fler som vet vad som behöver göras, desto säkrare blir barnets vardag.
Arbeta med barnets läkare för att ta fram en plan som håller diabetesen under kontroll. Om barnet är tillräckligt gammalt bör hen delta i planeringen – då blir det tydligt var barnet känner oro eller osäkerhet. Det hjälper också läkaren att välja bästa behandling och bästa sätt att ge medicinen: tabletter, insulinpump eller injektioner.
Visa barnet hur och när blodsockernivåerna ska mätas och hur värdena dokumenteras. Mätningarna avgör om åtgärder behöver vidtas för att få nivåerna i linje med läkarens besked. Regelbundna kontroller förhindrar att värdena går ur kontroll, och loggen hjälper läkaren att bestämma rätt typ och dos av medicin.
Lär barnet att följa sitt kolhydratintag för att hålla blodsockret i balans. För mycket kolhydrater – eller fel sort – kan snabbt leda till obalans. Detta steg är avgörande för att barnet ska kunna hantera sina matvanor på egen hand.
Hjälp barnet att finna en balans mellan motion, mat och medicinering. Ingen enskild del räcker för sig själv: en näringsriktig kost är grundläggande, men även om de flesta barn kan äta det mesta – med måtta – behövs motionen lika mycket.
Tillaga hälsosamma måltider till alla i familjen. Separata rätter till barnet med diabetes kan skapa känslor av utanförskap, nästan som att bli bestraffad för sin sjukdom.
Barn under 9 år behöver oftast en vuxen som ger medicinen vid behov. Från 10 års ålder klarar många barn det själva med uppsikt, och de flesta över 13 år kan hantera sin medicinering helt på egen hand.
Typiska symtom är konstant hunger, extrem törst och täta toalettbesök. Andra tecken kan vara suddig syn, torr mun, trötthet, kliande hud, återkommande infektioner, viktnedgång och sår som inte läker. Kontakta läkaren om symtomen inte avtar efter snabbverkande kolhydrater.
Låt barnet delta i stödgrupper för barn med diabetes. Jämnhöriga kan hjälpa till att hantera sjukdomens sociala sidor – grupptryck, rädsla för att bli retad och känslor av ensamhet.
Se till att barnet får diabetesvård minst en gång per år. Regelbundna kontroller upptäcker komplikationer i tid, exempelvis diabetisk nefropati (njurskada), neuropati (nervskada) eller retinopati (ögonskada).
Åk till akuten omedelbart om barnet får medvetslöshet, förvirring, kramper, koordinationsproblem, andningssvårigheter, yrsel, dubbelseende, kraftig huvudvärk, magont, sötaktig andedräkt, okontrollerade kräkningar eller plötslig svaghet. Det kan vara tecken på insulinchock eller ketoacidos – båda livshotande tillstånd.
Lär er hantera diabetes tillsammans med vanliga barnsjukdomar. Besök nationella diabetesorganisationers webbplatser, exempelvis Svenska Diabetesförbundet, för både allmän och specifik information. Gå kurser i hantering av barndiabetes som erbjuds av kliniker och sjukhus, undersök vilka receptfria och receptbelagda läkemedel som kan ställa till problem för diabetiker, och gå med i lokala stödgrupper för föräldrar till barn med diabetes.
Målet med all omsorg är att barnet så småningom ska kunna hantera sin diabetes själv. Genom att involvera barnet i mätningar, kostplanering och medicinering – i takt med ålder och mognad – bygger du trygghet, kunskap och självförtroende som varar hela livet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online