Glukos, ofta kallat blodsocker, är kroppens främsta energikälla. När du äter bryts maten ned till glukos som tas upp i blodet och används av kroppens celler som bränsle. För mycket glukos i blodet kan med tiden skada kroppens organ, medan för lite kan orsaka darrningar, förvirring och i värsta fall ett diabetiskt koma. För personer med diabetes är det en ständig utmaning att hålla blodsockernivån stabil – något som är avgörande för en god hälsa och livskvalitet.
Maten bryts ned till socker i tarmen, och blodkärlen transporterar sockret ut till kroppens organ. När sockret finns i blodströmmen bildar och utsöndrar bukspottkörteln insulin, ett hormon som hjälper sockret att ta sig in i kroppens celler där det omvandlas till energi.
Personer med typ 1-diabetes producerar inte insulin själva och måste därför tillföra insulin för att sockret ska kunna tas upp i cellerna. Vid typ 2-diabetes har kroppen svårt att använda insulinet effektivt, vilket leder till förhöjda blodsockervärden över tid.
Ett hälsosamt glukosvärde ligger mellan 70 och 100 milligram per deciliter (mg/dl). Personer med diabetes har dock ofta ett bredare toleransintervall, eftersom faktorer som medicinering, andra hälsotillstånd, ålder och aktivitetsnivå påverkar blodsockret.
American Diabetes Association rekommenderar att personer med diabetes siktar på 70–130 mg/dl före måltider och under 180 mg/dl inom två timmar efter att måltiden påbörjats. Med en blodglukosmätare kan patienter övervaka sitt blodsocker på egen hand. Vårdpersonal brukar rekommendera mätning vid olika tidpunkter under dagen för att identifiera när toppar i blodsockret uppstår och vad som kan ligga bakom dem.
Milligram per deciliter är den enhet som används vid blodsockermätning med glukosmätare. A1C-testet visar däremot det genomsnittliga blodsockret under de senaste tre månaderna och anges i procent. För en person utan diabetes är ett normalt värde 4–6 procent, medan målvärdet för en person med diabetes är 7 procent eller lägre. Testet utförs vanligen var tredje till sjätte månad av laboratoriepersonal, och din vårdgivare avgör hur ofta du bör genomgå testet.
För att avgöra om en patient har prediabetes rekommenderar läkare oftast ett av två tester: fasteplasmaglukostestet (FPG) eller det orala glukostoleranstestet. Båda testerna kräver att patienten fasta över natten.
Vid FPG-testet mäts blodsockret på morgonen innan man äter. Är värdet under 100 mg/dl är nivån normal. Ligger värdet mellan 100 och 125 mg/dl klassas patienten som prediabetiker. Det orala glukostoleranstestet innebär att patienten dricker en sockerrik dryck. Ett normalt blodsockervärde två timmar efter intaget ligger under 140 mg/dl, medan prediabetes motsvarar värden mellan 140 och 199 mg/dl.
För att förebygga diabetes rekommenderar vårdpersonal att man begränsar intaget av socker och stärkelserika livsmedel, håller en hälsosam vikt och motionerar regelbundet. Enligt American Diabetes Association visade Diabetes Prevention Program-studien att 30 minuters måttlig fysisk aktivitet per dag, kombinerat med en viktnedgång på 5–10 procent, minskade risken att utveckla diabetes med hela 58 procent.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online