1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Kostens betydelse vid diabetes: Så reglerar du blodsockret med maten

Kroppen behöver en sund balans i blodsockernivåerna för att fungera korrekt. Har du diabetes stiger blodsockret till farliga nivåer eftersom kroppen antingen saknar insulin eller inte kan använda det insulin som produceras. Insulin samverkar med ämnen i blodet för att bilda ATP – den kemiska energi kroppen behöver för sina livsviktiga processer. Som diabetiker kan du påverka dina insulinnivåer genom att följa en kost med lågt sockerinnehåll och låg fetthalt.

Insulinnivåer och diabetes

Det finns två huvudtyper av diabetes: typ 1 och typ 2. Vid typ 1-diabetes har kroppen förlorat förmågan att producera insulin, medan kroppen vid typ 2-diabetes har blivit resistent mot insulin. Normalt utsöndrar bukspottkörteln insulin när blodsockernivåerna stiger, varefter hormonet binder till kroppens celler. Enligt Dr. James Norman, legitimerad läkare och fellow vid American College of Endocrinology, har cellerna receptorer som tar upp glukos som svar på insulin. Förhöjda glukosnivåer kan enligt Prevention leda till trötthet, humörsvängningar och hjärtsjukdom.

Vad ska du äta?

För en diabetiker avgörs möjligheten att hålla blodsockret på en normal nivå i första hand av vad du äter. Enligt National Institute of Diabetes and Digestive and Kidney Diseases (NIDDK) bör du äta gott om fullkorn i stället för vita spannmålsprodukter, eftersom de innehåller de kolhydrater du behöver. Fullkorn och andra oraffinerade kolhydrater frigör sockret långsammare till blodet.

Grönsaker och frukt innehåller stora mängder vitaminer, mineraler och fibrer, medan grönsaker har ett lågt kolhydratinnehåll. Ät grönsakerna råa eller ångkokta i vatten – undvik att överkoka dem, eftersom alltför lång värmebehandling förstör näringen. Bladgrönsaker som sallad och spenat är särskilt bra tack vare sitt höga fiberinnehåll.

Välj magra mejeri- och köttprodukter för att få protein, vitaminer och mineraler. Vitt kött som fjäderfä eller fisk bör prioriteras framför rött kött som nötkött eller fläsk. Undvik att steka kött i fett, eftersom det tillför onödig fettmängd – mikrovågsugn, ugn eller grill är bättre alternativ. Fettrika livsmedel och sötsaker bör också undvikas, inklusive kondiment som majonnäs och salladsdressning. Lätt salladsdressning går bra, men använd den sparsamt.

Det finns en kostpyramid för diabetiker som liknar den vanliga: ät minst sex dagliga portioner komplexa kolhydrater, två till fyra portioner frukt, tre till fem portioner grönsaker, två till tre portioner mejeriprodukter och kött, samt endast sparsamma mängder sötsaker.

Glykemiskt index

Det glykemiska indexet (GI) anger hur olika typer av kolhydrater påverkar dina glukos- och insulinnivåer beroende på hur snabbt de tas upp i blodet. Livsmedel med lågt glykemiskt index – under 55 på en skala från 0 till 100 – innehåller komplexa kolhydrater som tar längre tid att brytas ner och frigöra socker till blodet, vilket gör dem till hälsosamma kolhydratkällor, enligt Diabetes Guide. Högre GI-värden indikerar mer riskfyllda livsmedel.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online