Barndiabetes: symtom, diagnos och behandling – allt du behöver veta

Barndiabetes, även känd som typ 1-diabetes, är en kronisk och fortskridande sjukdom där kroppen inte producerar hormonet insulin. Insulin behövs för att transportera energi (glukos) från maten till cellerna, och utan insulin kan kroppen inte överleva. Eftersom barndiabetes kan leda till livshotande komplikationer är det viktigt att förstå sjukdomen – både för att förebygga komplikationer och för att kunna leva ett långt och hälsosamt liv.

Hur vanlig är barndiabetes?

Enligt Juvenile Diabetes Research Foundation diagnostiseras 40 barn med barndiabetes varje dag. De flesta får diagnosen mellan 7 och 20 års ålder, men den kan ställas både tidigare och senare i livet.

Orsaker

Det kan finnas en genetisk komponent bakom barndiabetes, men sjukdomen är främst autoimmun. Det innebär att kroppens eget immunförsvar angriper de betaceller i bukspottkörteln som producerar insulin. När cellerna förstörs kan kroppen inte längre reglera blodsockret på egen hand.

Symtom

Vanliga symtom på barndiabetes inkluderar:

• Ökad törst och täta urinträngningar
• Ökad hunger trots normalt eller ökat matintag
• Plötslig och oförklarlig viktnedgång
• Trötthet och slöhet
• Irritabilitet och humörsvängningar
• Hyperventilation (snabb andning)
• Suddig syn
• I allvarliga fall koma och död

Diagnos

Flera olika tester kan användas för att diagnostisera barndiabetes:

• Fasteglukostest (FPG): Mäter blodglukosen efter minst åtta timmars fasta. Ett värde på 126 mg/dl eller högre tyder på diabetes.
• Oral glukostoleranstest (OGTT): Mäter blodglukosen två timmar efter intag av en 75-grams glukoslösning. Ett värde på 200 mg/dl eller högre indikerar diabetes.
• HbA1c: Visar genomsnittligt blodsocker över tid. Ett värde över 6 procent innebär diabetes.

American Diabetes Association rekommenderar fasteglukostestet eftersom det är ett enkelt och kostnadseffektivt alternativ.

Behandling

Personer med barndiabetes behöver dagliga insulininjektioner för att överleva. Oftast kombineras långverkande och kortverkande insulin, som bör förvaras svalt eller i kylskåp. Injektionerna ges med en mycket fin nål och spruta eller via en insulinpump.

Utöver insulin är en balanserad kost avgörande för att hålla blodsockret under kontroll. Enligt American Diabetes Association är ingen mat helt "förbjuden", så länge den ingår i en hälsosam och balanserad kosthållning.

Daglig motion är också viktig. Träning hjälper till att förbränna glukos, minska mängden insulin som behövs, bibehålla en hälsosam vikt och hantera stress. En skriftlig handlingsplan underlättar dessutom för skolor, läger och andra att samarbeta effektivt kring personer med diabetes.

Varning för komplikationer

Barndiabetes kan vara livshotande om den inte behandlas korrekt. Det är därför viktigt att känna till de allvarliga komplikationer som kan uppstå vid dålig kontroll av sjukdomen:

• Hjärtsjukdom
• Stroke
• Njursjukdom
• Ateroskleros (åderförkalkning)
• Ögonskador
• I värsta fall döden

Vanliga myter om diabetes

American Diabetes Association har tagit fram en lista med utbredda missuppfattningar om diabetes. Här är några av de vanligaste myterna:

• "Du kan smittas av diabetes av någon annan."
• "Personer med diabetes kan inte äta sötsaker."
• "Att äta för mycket socker orsakar diabetes."
• "Personer med diabetes måste äta särskild diabeticmat."

Alla dessa påståenden är falska. Diabetes är inte smittsamt, och med rätt behandling och livsstil kan personer med diabetes leva ett fullvärdigt liv.