Prediabetes – symtom, riskfaktorer och hur du förebygger typ 2-diabetes

Enligt American Diabetes Association lever hela 57 miljoner amerikaner med prediabetes, ofta kallat gränsdiabetes. Tillståndet innebär att blodsockret ligger förhöjt, men ännu inte högt nog för att klassas som diabetes – vilket gör det till ett viktigt varningstecken som går att agera på.

Vad är prediabetes?

Personer med prediabetes har förhöjda blodsockervärden som ännu inte når upp till nivåerna för typ 2-diabetes. Vid typ 2-diabetes, som tidigare benämndes vuxendiabetes, är kroppens celler resistenta mot insulin. Det gör att sockret inte tas upp från blodet som det ska, och blodsockernivåerna stiger till farligt höga värden.

I Sverige används ofta begreppet förstadium till diabetes, som vanligtvis definieras som ett fasteblodsocker på cirka 5,6–6,9 mmol/l eller ett HbA1c mellan 42–47 mmol/mol.

Så ställs diagnosen

Enligt Mayo Clinic ger prediabetes i regel inga symtom alls, vilket gör att många bär på tillståndet utan att veta om det. Läkaren kan diagnostisera prediabetes genom två olika blodprov:

• Fasteblodsockertest: mäter blodsockernivån efter minst åtta timmars fasta.
• Oral glukosbelastning (OGTT): mäter hur kroppen hanterar socker efter intag av en sockerlösning.

Båda proven visar hur mycket socker som finns i blodet och ger läkaren underlag för att bedöma risken.

Vem drabbas?

Risken att utveckla prediabetes är störst hos personer med övervikt eller en stillasittande livsstil. Även följande faktorer ökar risken:

• Ålder över 45 år
• Närstående med typ 2-diabetes, exempelvis föräldrar eller syskon
• Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS)
• Tidigare graviditetsdiabetes

Har du någon av dessa riskfaktorer kan det vara klokt att regelbundet låta kontrollera sitt blodsocker, även om du känner dig frisk.

Kan typ 2-diabetes förebyggas?

Ja – och här finns goda nyheter. Genom en balanserad kost och regelbunden fysisk aktivitet kan många med prediabetes fördröja eller helt förhindra att typ 2-diabetes utvecklas. Det är viktigt, eftersom obehandlad diabetes kan leda till allvarliga komplikationer i kroppen, såsom hjärt- och kärlsjukdom, njurskador samt stroke.

Forskning visar att redan måttlig viktnedgång, ungefär fem till sju procent av kroppsvikten, tillsammans med cirka 150 minuters motion per vecka kan göra stor skillnad.

Uppföljning och rådgivning

Personer med prediabetes bör följas regelbundet av en läkare inom primärvården, en specialist i internmedicin eller en endokrinolog. En legitimerad dietist kan dessutom hjälpa patienten att ta fram en hållbar och hälsosam kostplan som motverkar ytterligare stegringar av blodsockret.

Tänk på prediabetes som en väckarklocka – upptäckt i tid går tillståndet ofta att vända, och varje steg mot en sundare livsstil minskar risken för framtida sjukdom.