Insulin är ett hormon som bildas i bukspottkörteln och som har en helt avgörande uppgift: att omvandla glukoset från maten vi äter till energi som kroppen kan använda. Hos personer med diabetes fungerar inte denna process som den ska – kroppen kan varken producera tillräckligt med insulin eller använda det på rätt sätt. Resultatet blir att glukosen stannar kvar i blodet i stället för att tas upp av cellerna.
Diabetes går idag inte att bota, men de allra flesta kan hålla sitt blodsocker under kontroll genom en kombination av kost, motion och insulinbehandling. Enligt American Diabetes Association lever hela 24 procent av alla amerikaner med diabetes ovetande om sin sjukdom – ett tydligt tecken på hur viktig ökad kunskap och regelbundna hälsokontroller är.
Insulin är kroppens eget verktyg för att styra omvandlingen av mat till energi. Funktionen kan beskrivas som en cykel: när glukosnivåerna i blodet stiger stimulerar insulinet celler i levern, musklerna och fettvävnaden. Leverns och musklernas celler omvandlar glukos till ett ämne som kallas glykogen – ett slags energilager som kroppen sparar för senare behov. När blodsockret sedan sjunger arbetar motsvarigheten glukagon för att frigöra lagrad energi igen.
Personer med typ 1-diabetes producerar inget eget insulin och måste därför få syntetiskt insulin. Behandlingsalternativen är framför allt två: dagliga injektioner med insulinpenna eller en insulinpump – en liten apparat som kontinuerligt övervakar blodsockret och automatiskt anpassar insulintillförseln. Valet görs tillsammans med vården utifrån individuella behov och livsstil.
Inom alla med typ 2-diabetes behöver inte syntetiskt insulin. Många kan hålla blodsockret på en god nivå enbart genom regelbunden fysisk aktivitet och en balanserad kost. Räcker inte livsstilsförändringarna finns dessutom flera läkemedel som inte innehåller insulin, exempelvis metformin. Insulinbehandling kan dock bli aktuell över tid, eftersom kroppens egen insulinproduktion ofta minskar gradvis vid typ 2-diabetes.
Hormonerna glukagon och insulin samarbetar för att hålla blodsockret varken för högt eller för lågt. Ihärdigt lågt blodsocker kallas hypoglykemi, medan konsekvent högt blodsocker benämns hyperglykemi. Båda tillstånden kan ge allvarliga hälsoproblem – från darrningar, svettningar och förvirring vid hypoglykemi till trötthet, synstörningar och kärlskador vid hyperglykemi.
Ett överskott av glukos i blodomloppet skadar med tiden njurar, ögon, blodkärl och andra organ. Därför kan långvarig, obehandlad diabetes leda till komplikationer som njursvikt, nedsatt syn och ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom. Genom att hålla glukosnivån normal skyddar insulinet kroppens organ från dessa skador – vilket gör hormonet bokstavligen livsviktigt för miljontals människor med diabetes världen över.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online