Diabetessymtom hos barn kan vara svåra att upptäcka. Enligt American Diabetes Association förbises diabetes ofta hos barn eftersom symtomen kan verka harmlösa. Även om törst och täta urinträngningar räknas som de klassiska varningstecknen är de inte alltid tydliga eller uttalade nog hos barn för att omedelbart väcka misstanke.
De flesta barn som får en diabetesdiagnos har typ 1-diabetes, tidigare kallad ungdomsdiabetes. Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom där immunförsvaret angriper de betaceller i bukspottkörteln som producerar insulin. Insulin behövs för att kroppen ska kunna omvandla socker, stärkelser och annan mat till energi. När betacellerna angrips slutar de antingen helt att producera insulin, eller så bildas inte tillräckligt mycket för att täcka kroppens behov.
Vid typ 2-diabetes fortsätter betacellerna däremot att producera insulin. I vissa fall räcker insulinproduktionen inte till, medan problemet i andra fall är att kroppen inte svarar tillräckligt bra på det insulin som bildas – ett tillstånd som kallas insulinresistens.
Symtomen är i regel desamma oavsett diabetestyp. Eftersom barnets bukspottkörtel inte längre kan omvandla socker och stärkelser till energi på ett effektivt sätt börjar blodsockernivån stiga. Det höga blodsockret drar åt sig vätska från kroppens vävnader, vilket ger upphov till stark törst. Ju mer vätska barnet dricker, desto oftare måste han eller hon kissa.
Bristen på insulin innebär också att barnets muskler och organ inte får den energi de behöver för att fungera optimalt. Kroppen reagerar genom att kräva mer mat i ett försök att höja energinivån, vilket ökar aptiten. Trots att barnet äter mer kan han eller hon gå ner i vikt snabbt, eftersom kroppens muskler och fettreserver börjar brytas ned. Oförklarlig viktnedgång ska alltid tas på allvar och undersökas av läkare.
Vätska dras även från ögonen, vilket kan ge suddig syn. Om barnet redan använder glasögon kan detta symtom lätt förväxlas med att glasögonstyrkan behöver justeras. Andra vanliga symtom är irritabilitet och trötthet. Hos flickor är dessutom svampinfektioner, så kallade soor, vanligare.
Enligt amerikanska smittskyddsmyndigheten Centers for Disease Control and Prevention (CDC) diagnosticeras över 13 000 barn i USA med typ 1-diabetes varje år. CDC rapporterar också att fallen av typ 2-diabetes bland barn har ökat under de senaste två decennierna. Övervikt och stillasittande livsstil är de största riskfaktorerna för typ 2-diabetes, och barn med ursprung bland amerikanska urfolk är särskilt utsatta. Har någon i den närmaste familjen typ 1-diabetes kan risken för barnet vara något förhöjd, men de flesta barn som insjuknar i typ 1-diabetes har ingen familjehistoria av sjukdomen.
Att äta socker orsakar inte diabetes. Förr fick personer med diabetes helt avstå från sockerinnehållande livsmedel, men de rekommendationerna har sedan reviderats. Idag får socker ingå i kosten, dock i kontrollerade mängder.
Känner du igen flera av dessa symtom hos ditt barn – exempelvis onormal törst, täta toalettbesök, ökad hunger eller oförklarlig viktnedgång – kontakta vården utan dröjsmål. En enkel blodprovstagning kan snabbt ge svar, och ju tidigare behandlingen sätts in, desto bättre blir prognosen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online