En person som lider av prediabetes har i de flesta fall inga fysiska symtom alls. Det gör tillståndet svårt att upptäcka på egen hand – de flesta får sin diagnos helt av en slump, ofta i samband med en hälsokontroll eller ett blodprov som tas av andra skäl.
Eftersom prediabetes sällan ger några tydliga tecken är det istället viktigt att känna till de riskfaktorer som kan indikera att du befinner dig i riskzonen. Här går vi igenom de vanligaste faktorerna.
Ett av de första tecknen på att risken för diabetes finns hos en person är ärftlighet. Om diabetes förekommer i familjen – exempelvis hos föräldrar eller syskon – ökar sannolikheten för att även du utvecklar prediabetes.
Vid sidan av ärftligheten är kroppsvikten en av de vanligaste riskfaktorerna. Har du ett BMI (kroppsmasseindex) över 25 finns det en betydligt större risk att du är prediabetiker. Extra fett runt buken är särskilt kopplat till insulinresistens, vilket är ett tidigt stadium på vägen mot typ 2-diabetes.
Åldern är inte en riskfaktor i sig, men den spelar ändå en roll. Risken att utveckla prediabetes ökar med åldern, särskilt efter 45 års ålder. Detta hänger ofta samman med en långsammare ämnesomsättning, minskad muskelmassa och förändrade levnadsvanor.
Lider du av högt blodtryck, oavsett om det rör sig om stadium ett eller stadium två, är det en god chans att du också har prediabetes. Högt blodtryck och insulinresistens går ofta hand i hand och är båda delar av det metabola syndromet.
En stillasittande livsstil är ytterligare en faktor som ökar risken för både prediabetes och diabetes. Detta hänger nära samman med den fysiska konditionen samt personens vikt, blodtryck och ålder. Regelbunden motion hjälper kroppen att hantera blodsockret bättre och är därför ett av de mest effektiva sätten att skydda sig. Det är verkligen bäst att hålla sig aktiv ju äldre man blir.
Det goda nyheterna är att prediabetes ofta går att vända. Genom att kombinera regelbunden fysisk aktivitet, en balanserad kost med mindre socker och raffinerade kolhydrater samt en medveten viktkontroll kan många återfå normala blodsockervärden. Om du tillhör någon av riskgrupperna ovan är det klokt att prata med din läkare om ett enkelt blodprov, exempelvis HbA1c eller fasteglukos, för att få klarhet i hur ditt blodsocker ser ut.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online