Kortisol är ett viktigt hormon som produceras i binjurarna. Det ansvarar för kroppens så kallade "kamp eller flykt"-reaktion vid stressiga situationer och verkar genom att höja blodsockret. Även om hormonet är användbart i vissa situationer kan kroniskt förhöjda kortisolnivåer få många negativa konsekvenser, bland annat ett försvagat immunförsvar, sömnlöshet och viktuppgång. Överproduktion av kortisol hänger oftast samman med långvarig stress.
Det bästa sättet att sänka kortisol är också det enklaste. Allt som hjälper dig att slappna av minskar den övergripande stressen och därmed även kortisolnivåerna. Meditation, massage, yoga, musik, akupunktur eller god sömn – när dessa avslappningstekniker används regelbundet kan de vända de negativa effekterna av kroniskt högt kortisol.
Livsmedel rika på polyfenoler och flavonoider, som mörk choklad, rött vin och svart te, kan faktiskt minska produktionen av kortisol. Kosttillskott, särskilt de som innehåller C-vitamin, B5, B6 och magnesium, kan hjälpa till att reparera skador orsakade av hormonet. Att äta regelbundna måltider och hålla ett måttligt kolhydratintag bidrar dessutom till stabila blodsockernivåer och förhindrar onödiga kortisoltoppar.
Om stora livsstilsförändringar inte är möjliga kan du istället öka ditt intag av livsmedel och örter som innehåller ämnen som blockerar kortisolen på cellnivå. Fosfatidylserin, som finns i makrill, sill, vita bönor samt i lever, njurar och hjärna från nöt, kyckling och gris, används ofta för att dämpa kortisolet som bildas vid intensiv träning. Ashwagandha är en ayurvedisk ört i samma familj som tomaten och en erkänd adaptogen, vilket innebär att den hjälper nervsystemet att reglera sin stressrespons. Rosenrot (Rhodiola rosea) är ytterligare en adaptogen ört som lätt hittas hos herbalister eller naturterapeuter.
Kortisolproduktionen ökar vid användning av stimulantia som koffein och nikotin. Att sluta röka eller dra ner på kaffedrickandet kan därför få omedelbar effekt på dina kortisolnivåer.
En brittisk studie visade att personer som tuggade tuggummi under måttlig stress hade hela 12 procent lägre kortisolvärden i saliven än de som inte tuggade. Effekten tros bero på det ökade blodflödet och den nervaktivitet i vissa hjärnområden som tuggörelsen skapar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online