Siccellanemi: Genetik, arvsgång och populationsfördelning

Pattofysiologi

Siccellanemi (SCD) är en autosomalt recessiv hemoglobinopati orsakad av en punktmutation i HBB-genet (β-globin), som producerar hemoglobin S. Vid desoxygenering polymeriserar HbS, vilket förvrider röda blodkroppar till rigida siccelformer som ockluderar mikrovaskulaturen, vilket orsakar ischemi, smärta och kumulativ organskada.

Arvsgång

• Två bärare föräldrar (HbAS) → 25 % drabbade (HbSS), 50 % bärare (trait), 25 % opåverkade.
• Bäraretilstånd (sicceltrait) ger betydande motstånd mot malaria, vilket förklarar dess prevalens i malariaendemiska regioner.

Epidemiologi

Högst prevalens i Afrika söder om Sahara, Mediterraneanen, Mellanöstern och Indien på grund av historiskt malariaselektionstryck. I USA drabbas cirka 100 000 individer, övervägande av afrikansk härstamning.

Tidig diagnos via nyföddscreening, penicillinprofylax, hydroxyureaterapi och omfattande multidisciplinär vård har dramatiskt förbättrat överlevnad och livskvalitet.