Vilka sjukdomar kan orsaka heterokromi?

Vad är heterokromi?

Heterokromi är ett tillstånd där en person har två ögon med olika färg, till exempel ett blått och ett brunt öga. Det kan också handla om att en del av samma regnbågshinna har en annan färg än resten. Tillståndet är relativt ovanligt men helt ofarligt i de flesta fall.

Olika former av heterokromi

Heterokromi förekommer i tre huvudsakliga varianter:

• Komplett heterokromi: Ögonen har helt olika färger.
• Sektoriell heterokromi: En sektion av regnbågshinnan har en annan färg än resten av samma öga.
• Central heterokromi: Färgen närmast pupillen skiljer sig från den yttre färgen på regnbågshinnan.

Vanligaste orsakerna

I de allra flesta fall beror heterokromi på en genetisk variation som man föds med. Mängden och fördelningen av melanin, det pigment som ger ögonen deras färg, avgör hur ögonen ser ut. När variationen är medfödd är den nästan alltid helt ofarlig och kräver ingen behandling.

Heterokromi kan dock också utvecklas senare i livet. Detta kallas förvärvad heterokromi och kan bero på ögonskador, inflammationer, vissa läkemedel eller underliggande medicinska tillstånd.

Sjukdomar som kan kopplas till heterokromi

Vissa medicinska tillstånd kan orsaka eller åtföljas av heterokromi. De mest kända är:

• Horners syndrom: En nervskada som påverkar ena sidan av ansiktet och kan ge symtom som hängande ögonlock, minskad svettning samt en ljusare iris i det drabbade ögat.
• Waardenburgs syndrom: En sällsynt genetisk sjukdom som påverkar pigmentbildningen och ofta kännetecknas av heterokromi, hörselnedsättning och ett brett avstånd mellan ögonen.
• Sturge-Webers syndrom: Ett sällsynt neurologiskt tillstånd som bland annat kan ge en röd födelsemärkesliknande fläck i ansiktet samt förändringar i ögat, inklusive heterokromi.

Är heterokromi farligt?

För de flesta är heterokromi endast en naturlig och unik egenskap utan betydelse för synen eller hälsan. Om heterokromin däremot uppkommer plötsligt senare i livet, eller åtföljs av andra symtom som smärta, suddig syn, rodnad eller förändringar i ögonlocket, bör en ögonläkare konsulteras för att utesluta bakomliggande sjukdom.