Så skrivs dominanta och recessiva anlag med bokstäver

Inom genetiken används bokstavsbeteckningar för att beskriva hur ärftliga anlag (alleler) förs vidare från föräldrar till avkomma. Systemet härstammar från Gregor Mendels banbrytande ärftlighetsforskning och används än idag inom biologin.

Dominant anlag – versal bokstav

Ett dominant anlag skrivs alltid med en versal (stor) bokstav, till exempel A. Detta anlag tar över i uttrycket även om bara en kopia finns i genotypen. En individ med genotypen AA (homozygot dominant) eller Aa (heterozygot) visar därför den dominanta egenskapen.

Recessivt anlag – gemen bokstav

Ett recessivt anlag skrivs alltid med en gemen (liten) bokstav, till exempel a. Egenskapen blir endast synlig när båda allelerna är recessiva, alltså vid genotypen aa (homozygot recessiv). Bär en individ bara en recessiv allel (Aa) döljs egenskapen av det dominant anlaget.

Exempel på genotyper

AA – homozygot dominant, visar den dominanta egenskapen
Aa – heterozygot, visar den dominanta egenskapen men bär på det recessiva anlaget
aa – homozygot recessiv, visar den recessiva egenskapen

Sammanfattningsvis kan man säga: versal bokstav = dominant anlag och gemen bokstav = recessivt anlag. Denna enkla notation gör det möjligt att förutsäga hur egenskaper ärvs, till exempel med hjälp av ett Punnett-schema.