Personer med Down syndrom har en ökad risk att utveckla vissa medicinska tillstånd jämfört med den allmänna befolkningen. Detta beror bland annat på att det extra kromosom 21 påverkar flera av kroppens organsystem. Med regelbundna kontroller och tidig vård kan dock många av dessa tillstånd hanteras väl.
Cirka hälften av alla barn med Down syndrom föds med ett medfött hjärtfel. Vanliga exempel är atrioventrikulär septumdefekt (AVSD), ett hål mellan hjärtats förmak och kamrar, samt Fallots tetralogi (TOF), som påverkar hjärtats blodflöde.
Tillstånd som Hirschsprungs sjukdom, där nerver i tarmen saknas och orsakar förstoppning, samt celiaki (glutenintolerans) förekommer oftare hos personer med Down syndrom.
Hypothyreos, det vill säga en underaktiv sköldkörtel, är vanligt och kan leda till trötthet, viktuppgång och nedsatt utveckling om det inte behandlas.
Grå starr (katarakt) och nystagmus (ofrivilliga ögonrörelser) är exempel på synproblem. Nedsatt hörsel, särskilt konduktiv hörselnedsättning på grund av återkommande öroninflammationer och vätska i mellanörat, är också vanligt förekommande.
Bettavvikelser (malocklusion) samt försenad tandbrytning ses ofta, vilket gör regelbundna tandvårdsbesök extra viktiga.
Obstruktiv sömnapné, där andningen upprepat avbryts under sömnen, drabbar många personer med Down syndrom. Övervikt och fetma är också vanligare och kräver fokus på kost och fysisk aktivitet.
De flesta män med Down syndrom är infertila, medan fertiliteten hos kvinnor kan vara nedsatt men inte helt frånvarande. Dessutom har personer med Down syndrom en betydligt högre risk att utveckla Alzheimers sjukdom tidigt i livet, ofta redan vid 40–50 års ålder.
Med god uppföljning inom hälso- och sjukvården, inklusive regelbundna kontroller av hjärta, sköldkörtel, syn, hörsel och vikt, kan de flesta personer med Down syndrom leva ett långt och gott liv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online