Glutenintolerans, som i medicinska sammanhang kallas celiaki, diagnostiseras genom en kombination av blodprover och en vävnadsprovstagning (biopsi) från tunntarmen. Processen kan kännas långdragen, men varje steg är viktigt för att säkerställa en korrekt diagnos. Här går vi igenom hur utredningen vanligtvis går till, steg för steg.
Om du upplever symtom som tyder på glutenintolerans – till exempel magbesvär, viktnedgång, blodbrist (anemi) eller oförklarlig trötthet – bör du kontakta din vårdcentral eller annan hälso- och sjukvårdspersonal. Vid besöket går läkaren igenom dina symtom, din sjukdomshistoria och eventuella släktingar med celiaki, eftersom ärftlighet spelar en roll.
Första steget i utredningen är blodprover. Dessa mäter nivåerna av vissa antikroppar i blodet som kroppen bildar som reaktion på glutenintag. De vanligaste proverna vid misstänkt celiaki är:
I samband med provtagningen kontrolleras ofta också ditt totala IgA-värde, eftersom brist på IgA (IgA-brist) kan ge falskt negativa resultat.
Visar blodproverna förhöjda nivåer av dessa antikroppar tyder det på möjlig glutenintolerans. Ett positivt blodprov bekräftar dock inte diagnosen ensamt – ytterligare utredning krävs innan någon slutsats kan dras.
Det avgörande testet för celiaki är ett vävnadsprov (biopsi) från tunntarmens slemhinna. Under en gastroskopi tas små vävnadsprover från tarmslemhinnan. Proven undersöks sedan i mikroskop för att se om tarmfliken – de små fingerlika utskott som normalt täcker tunntarmen och hjälper kroppen att ta upp näring – har skadats.
Om provet visar skador på tarmflikarna bekräftar det diagnosen celiaki. Graden av skada kan dessutom ge en indikation på hur uttalad sjukdomen är.
Utifrån resultaten av blodproverna och vävnadsprovet kan din läkare ställa en definitiv diagnos. Behandlingen består alltid av en strikt glutenfri kost, vilket gör att tarmslemhinnan normalt läker och symtomen försvinner med tiden. Du får ofta träffa en dietist som hjälper dig att lägga om kosten på ett näringsriktigt sätt.
Har du misstanke om glutenintolerans ska du inte börja äta glutenfritt innan utredningen är klar. En glutenfri kost kan nämligen göra att antikroppsnivåerna sjunker och att tarmen hinner läka, vilket kan leda till falskt negativa resultat och att diagnosen missas. Fortsätt därför äta gluten regelbundet under hela utredningsperioden.
Har du väl fått diagnosen celiaki är det avgörande att följa den ordinerade behandlingsplanen och hålla en livslång, strikt glutenfri kost. Regelbundna uppföljningar hos din vårdgivare hjälper dig att hålla sjukdomen under kontroll och förebygga komplikationer på lång sikt, såsom benskörhet, näringsbrister och ökad risk för vissa tarmsjukdomar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online