1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Blödning efter endometrieablation – vad du behöver veta

När en kvinna drabbas av kraftig blödning under eller mellan sina menstruationer kan det leda till andra hälsoproblem, exempelvis anemi (blodbrist). Kraftiga blödningar kan störa vardagen och tvinga henne att begränsa både arbete och fritidsaktiviteter. De kan även påverka närheten i parrelationen. Om hon inte vill ta bort sina reproduktiva organ kan endometrieablation vara ett alternativ.

Onormal blödning

Endometrieablation utförs på kvinnor som lider av kraftiga blödningar – antingen i form av mycket långvariga menstruationer eller blödningar mellan mensperioderna. Läkaren bör dock alltid pröva medicinsk behandling för att stoppa blödningen innan endometrieablation övervägs. Efter ingreppet kan de flesta kvinnor återgå till sin normala aktivitetsnivå inom en till två dagar.

Vad är endometrieablation?

Om en kvinna inte har några andra besvär än onormala blödningar kan endometrieablation betraktas som ett alternativ till hysterektomi, det vill säga borttagning av livmodern. Vid ingreppet förstörs endometriet – livmoderslemhinnan – med hjälp av ett resektoskop, ett smalt teleskop som gör det möjligt för gynekologen att se in i livmoderhålan. Resektoskopet kan även användas för att avlägsna små polyper och myom under själva ablationen. Instrumentet arbetar via en tunn trådslinga som med hjälp av elektrisk energi avlägsnar eller koagulerar slemhinnevävnaden.

Vem kan ha nytta av ingreppet?

Kvinnor som har kraftiga blödningar utan andra gynekologiska problem kan dra nytta av behandlingen. Den "ideala" patienten ska inte ha sjukdomar i livmodern eller i slemhinnan, bland annat en alltför tunn livmoderslemhinna. Hon får inte heller ha haft livmodercancer eller endometriehyperplasi (onormal celltillväxt i slemhinnan), nyligen genomgått en livmoderinflammation eller en graviditet, eller ha passerat menopaus. Alla reproduktiva organ behålls – det är endast slemhinnan som avlägsnas och/eller bränns (kauteriseras).

Blödning efter ingreppet

Efter en endometrieablation kan blödningarna minska till en normal nivå eller upphöra helt. Doktor Paul D. Indman rapporterar att 58 procent av de patienter som genomgått endometrieablation inte har någon blödning alls inom ett år, medan övriga antingen inte blöder alls eller får mycket lätta mensblödningar efter ingreppet. Har kvinnan däremot adenomyos – ett tillstånd där slemhinnan växer in i livmoderväggen – finns risk att slemhinnan växer ut igen och att kraftiga blödningar återkommer. I sådana fall rekommenderas inte endometrieablation.

Syftet med att minska blödningen

Endometrieablation utförs främst för att stoppa onormalt kraftiga blödningar. Kvinnan bör diskutera sina önskemål om blödningarna efter ingreppet med sin gynekolog: vill hon ha lättare mensflöden eller vill hon att blödningarna helt ska upphöra? För många kvinnor är endometrieablation ett säkert och ofta varaktigt sätt att bli av med besvärande blödningar, med samma effekt som andra planerade kirurgiska ingrepp.

Att tänka på efter ingreppet

Kontakta vården om du efter ingreppet får feber, kraftiga buksmärtor, kraftig blödning eller flytningar med obehaglig lukt. Även om fertiliteten vanligtvis minskar markant efter en endometrieablation är graviditet fortfarande möjligt, om än ovanligt. En graviditet efter ablationen medför ökade risker för både mor och barn, därför är det viktigt att fortsätta använda en tillförlitlig preventivmetod om graviditet inte önskas.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online