Bakåtböjd livmoder: Riskfaktorer och hantering

Bakåtböjd livmoder: En vanlig anatomisk variant

En retroverterad (bakåtböjd) livmoder förekommer hos cirka 20–25 % av kvinnor. Tillståndet är oftast medfödd och orsakar inga symtom. Det går inte att förebygga, men vissa faktorer kan bidra till en förvärvad bakåtböjning:

• Ärftlighet (genetisk predisposition)
• Övervikt (ökad intraabdominell tryck)
• Flera/nära på varandra följande graviditeter (bandlöshet)
• Livmodermyom (särskilt posteriöra/subserösa)
• Endometriose/adenomyos (förväxningar, förstorad livmoder)
• Beckinflammatorisk sjukdom (förväxningar)
• Klimakteriet (bandatrofi)

Klinisk betydelse

De flesta kvinnor behöver ingen behandling. Vid symtom (dyspareuni, dysmenorre, urinretention, svårigheter med tamponer) finns alternativ som pessar, bäckenbottenfysioterapi eller kirurgisk repositionering (sällan).

Fruktbarhet och graviditet

En bakåtböjd livmoder orsakar inte ofruktbarhet. Under graviditet blir livmodern typiskt anteverterad (framåtböjd) vid vecka 12–14 när den växer.