Blodtrycket uppstår genom den kraft som blodet utövar mot artärernas väggar när det strömmar ut från hjärtat. Varje gång hjärtat slår pumpas blod ut i artärerna, vilket gör att trycket stiger och sjunker kontinuerligt. Trycket är som högst när hjärtat drar ihop sig – detta kallas systoliskt tryck (det övre talet vid en blodtrycksmätning). När hjärtat vilar mellan slagarna är trycket som lägst – det så kallade diastoliska trycket (det undre talet).
Ett normalt blodtryck ligger på 120 eller lägre (systoliskt) över 80 eller lägre (diastoliskt). Blodtrycket klassificeras i olika stadier utifrån mätvärdena:
Högt blodtryck ger ofta inga märkbara symtom, vilket är anledningen till att det ofta kallas för ”den tysta mördaren”. Huvudvärk, torr mun, sömnlöshet och rodnad i ansiktet är besvär som många förknippar med högt blodtryck. Dessa symtom är dock inte specifika och kan upplevas lika väl av personer med helt normala värden som av dem med förhöjt blodtryck.
Enligt Dr. Thomas Pickering, chef för integrativ och beteendekardiologi vid Mount Sinai School of Medicine i New York, var det inte förrän 1980 som panikattacker började kopplas samman med hypertoni. En panikattack kännetecknas av fyra eller flera symtom, bland annat yrsel, andnöd, perioder av intensiv rädsla, hjärtklappning, darrningar, svettningar, kvävningskänsla, illamående, domningar eller stickningar, bröstsmärta eller obehag i bröstet, värmevallningar, frossa samt rädsla att tappa kontrollen, bli sinnessjuk eller dö. Spontana panikattacker har visat sig vara vanligare hos personer som redan lider av högt blodtryck.
Även om stress i sig inte är en tillförlitlig indikator på hypertoni kan stressiga situationer ge upphov till en betydande blodtrycksstegring. Dr. Alexander Davidyan konstaterar att ”essentiell hypertension (högt blodtryck) utmärker sig som en störning som ofta hänger samman med stress och en stressig livsstil”. När stressen avtar återgår blodtrycket dock till det normala – och detta gäller oavsett om personen i grunden har normalt eller högt blodtryck.
I en banbrytande studie fann forskare vid Centers for Disease Control and Prevention (CDC) belägg för att svår ångest och depression kan öka risken att utveckla hypertoni. Studien påbörjades i början av 1970-talet och omfattade 3 000 vuxna med normalt blodtryck. Deltagarna följdes upp efter sju till sexton år, och det visade sig att de som led av ångest eller svår depression hade två till tre gånger högre risk att utveckla hypertoni än övriga deltagare. Hänsyn togs bland annat till ålder, tidigare hjärtsjukdom och rökvanor.
CDC fann dessutom att ångest och depression ofta ledde till överdriven alkoholkonsumtion, viktuppgång och rökning – vanor som i sin tur ytterligare ökar risken för att utveckla högt blodtryck.
Blodtrycket kan alltså fungera som en indirekt signal på stress, men det är ingen enskild och tillförlitlig indikator. Tillfälliga blodtrycksstegringar under stressiga perioder är normala och återgår oftast till det normala när stressen försvinner. Mät därför ditt blodtryck regelbundet under lugna förhållanden och kontakta vården om värdena är permanent förhöjda – eftersom högt blodtryck sällan ger några tydliga symtom är tidig upptäckt avgörande.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online