Varför är det systoliska trycket högre än det diastoliska?

Blodtrycket används som en viktig indikator på den allmänna hälsan samt risken för hjärtsjukdom, stroke och andra kardiovaskulära problem. Ett blodtrycksvärde består alltid av två tal: det högre talet, det så kallade systoliska trycket, anges överst, medan det lägre talet, det diastoliska trycket, anges under. Men varför skiljer sig dessa två värden åt? Svaret ligger i hur hjärtat fungerar under dess arbetscykel.

Systoliskt tryck – hjärtats arbetsfas

När hjärtat drar ihop sig för att pumpa ut blod i kroppen kallas fasen för systole. Under denna sammandragning pressas en stor volym blod ut i artärerna, vilket skapar ett ökat tryck mot kärlväggarna – ungefär som när vatten strömmar fram genom en trädgårdsslang. Detta högsta tryck är precis vad som mäts som det systoliska värdet.

Diastoliskt tryck – hjärtats vilofas

Efter varje sammandragning slappnar hjärtmuskeln av och fylls på nytt med blod. Denna vila kallas diastole. Eftersom hjärtat inte aktivt pumpar under denna fas sjunker trycket i artärerna markant, trots att sammandragningen skedde endast bråkdelar av en sekund tidigare. Det lägsta trycket som då uppstår är det diastoliska värdet.

Förhöjda blodtrycksvärden

En person med ett systoliskt blodtryck över 120 mm Hg (millimeter kvicksilver) eller ett diastoliskt blodtryck över 80 mm Hg bedöms löpa ökad risk för kärlsjukdomar. Ju högre värdena ligger över dessa gränser, desto större blir belastningen på hjärta och blodkärl över tid.

Vilket värde är viktigast?

Traditionellt har ett förhöjt diastoliskt tryck väckt något större oro, eftersom det mäts just när hjärtat borde vara som mest avslappnat. Modern forskning visar dock allt tydligare att det systoliska trycket ofta är en bättre indikator på risken för förtida död, särskilt hos äldre personer. Båda värdena bör därför följas noga vid regelbundna hälsokontroller.

Så håller du ett friskt blodtryck

Det finns flera effektiva sätt att hålla blodtrycket på en hälsosam nivå:

• Regelbunden motion – fysisk aktivitet stärker hjärtat och förbättrar blodcirkulationen.
• Minskad stress – avslappningsövningar och god sömn hjälper till att sänka trycket.
• Bra matvanor – mindre salt, mer grönsaker och en balanserad kost gör stor skillnad.
• Rökstopp och måttlig alkoholkonsumtion – skyddar både hjärta och blodkärl.

För vissa personer räcker det inte med livsstilsförändringar, och då kan läkemedel behövas för att sänka blodtrycket och minska risken för allvarlig sjukdom. Tala alltid med din läkare om dina värden ligger över de rekommenderade gränserna.