Högt blodtryck – vad siffrorna betyder, risker och behandling

Enligt American Heart Association lider nästan en av tre amerikaner av högt blodtryck, även känt som hypertoni. Ännu mer oroande är att nästan en tredjedel av dem med högt blodtryck inte ens vet om det. Eftersom tillståndet ofta inte ger några märkbara symptom kallas obehandlat högt blodtryck ofta för "den tysta dödaren".

Vad är blodtryck?

Blodtryck uppstår när hjärtat pumpar blod genom artärerna. Trycket mäts med två värden:

• Systoliskt tryck (övre värdet): trycket i artärerna när hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blod.
• Diastoliskt tryck (undre värdet): trycket i artärerna när hjärtat vilar mellan slag.

Faktorer som påverkar blodtrycket

Blodtrycket är inte konstant utan varierar under dagen beroende på flera faktorer. Kroppsställning spelar roll – trycket kan skilja sig åt beroende på om du ligger ner eller står upp. Fysisk ansträngning kan tillfälligt höja blodtrycket, liksom känslor som stress, nervositet eller upphetsning. Dessa kortvariga toppar är normala, men ett ständigt förhöjt tryck är skadligt.

Vad räknas som högt blodtryck?

Ett genomsnittligt blodtryck hos en vuxen där det systoliska värdet överstiger 120 och det diastoliska värdet är högre än 80 betraktas som början på högt blodtryck och bör följas upp noggrant.

Vad betyder siffrorna?

Enligt American Heart Association klassificeras blodtrycksvärden hos vuxna enligt följande:

• 120/80 eller lägre: normalt blodtryck.
• 120–139/80–89: prehypertoni, ett varningstadium där risken att utveckla högt blodtryck är förhöjd.
• 140/90 eller högre: högt blodtryck (hypertoni).

Risker med högt blodtryck

Patienter med högt blodtryck löper ökad risk för hjärtinfarkt och stroke. Det förhöjda trycket belastar även andra vitala organ, vilket ger högre frekvens av njursvikt och andra allvarliga komplikationer. Ju längre hypertoni går obehandlad, desto större blir skadorna på blodkärl och organ.

Behandling

För att behandla högt blodtryck kan en läkare förskriva blodtryckssänkande medicin från någon av flera olika läkemedelsklasser, exempelvis ACE-hämmare, betablockerare eller kalciumantagonister. Läkaren gör en individuell bedömning och ställer frågor om din och din familjs sjukdomshistoria för att välja rätt preparat. Utöver medicinering spelar livsstilsförändringar en viktig roll – som regelbunden motion, minskat saltintag, viktkontroll och att sluta röka.