Systoliskt blodtryck: orsaker, stadier och hur du sänker det

Högt blodtryck kallas ofta för en "tyst" sjukdom, eftersom många personer inte har någon aning om att de lider av det. År av obehandlat högt blodtryck kan leda till hjärtinfarkt, njursvikt, hjärtsvikt eller till och med stroke. Genom att kontrollera ditt blodtryck regelbundet under året kan du upptäcka i tid om förändringar i kost, aktivitetsnivå eller stresshantering behövs för att förebygga högt blodtryck.

Stadier av högt blodtryck

Vid en blodtrycksmätning anger det första talet det systoliska trycket, medan det andra talet anger det diastoliska trycket. Det systoliska trycket visar trycket i blodkärlen när hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blod. Det diastoliska trycket visar däremot trycket när hjärtat vilar och slappnar av mellan slag.

Enligt National Heart, Lung, and Blood Institute ser stadierna för blodtrycksmätningar ut så här:

• Normalt blodtryck: 120/80 mmHg eller lägre.
• Förhöjt blodtryck (prehypertoni): systoliskt tryck mellan 120 och 139, diastoliskt tryck mellan 80 och 89.
• Hypertoni stadium 1: systoliskt tryck mellan 140 och 159, diastoliskt tryck mellan 90 och 99.
• Hypertoni stadium 2: systoliskt tryck över 160 och diastoliskt tryck 100 eller högre.

Orsaker till förhöjt systoliskt blodtryck

För personer med ett systoliskt tryck på 140 eller högre talar man om isolerad systolisk hypertoni, även kallad ISH. Tillståndet är vanligast hos vuxna från 55 års ålder, eftersom blodkärlen blir stelare och blodtrycket stiger i takt med åldrandet.

Det finns inga tydliga symtom på ISH, vilket gör tillståndet särskilt farligt eftersom det sällan upptäcks eller behandlas. Kontakta din läkare för en blodtryckskontroll för att ta reda på dina nivåer. Om förhöjda systoliska värden lämnas obehandlade ökar risken för hjärtinfarkt, stroke och hjärtsvikt. När ISH väl har utvecklats går det inte att bota, men det kan hållas under kontroll genom kostförändringar, viktnedgång eller hjärtmediciner.

Så här sänker du ditt systoliska blodtryck

För att sänka det systoliska blodtrycket behöver du göra livsstilsförändringar som gynnar hjärtat. Begränsa intaget av natrium till mindre än 2 000 mg per dag – eller mindre om din läkare rekommenderar det. Minska stressen genom motion eller avslappningsövningar, och sträva efter minst 30 minuters konditionsträning tre till fem gånger i veckan. Gå ner i vikt vid behov för att nå ett hälsosamt BMI.

Konsultera även din läkare för att ta reda på om blodtryckssänkande mediciner behövs, exempelvis alfa- eller betablockerare, ACE-hämmare eller diuretika (vätskedrivande läkemedel). Alla dessa hjälper blodflödet att hållas stabilt och motverkar förträngningar i blodkärlen.