Primär hypertoni är den vanligaste formen av högt blodtryck. När förhöjt blodtryck inte beror på någon underliggande sjukdom, exempelvis njur- eller sköldkörtelsjukdom, kallas det primär hypertoni. De flesta som lider av hypertoni har denna form av tillståndet.
Den exakta orsaken till primär hypertoni är okänd, men forskningen har identifierat flera faktorer som kan spela en roll i utvecklingen av högt blodtryck. Här går vi igenom de viktigaste riskfaktorerna.
Mängden salt i kosten kan få blodtrycket att stiga. För mycket salt leder till vätskeansamling i kroppen, vilket ökar blodvolymen i kärlen och därmed höjer blodtrycket. Salt får dessutom musklerna i blodkärlen att dras ihop, vilket gör kärlen smalare och ytterligare ökar trycket.
Att minska saltintaget kan ha en positiv effekt på blodtrycksnivåerna, men denna åtgärd räcker sällan som enda behandlingsmetod – den bör kombineras med andra livsstilsförändringar och eventuell medicinering.
När kroppen inte svarar ordentligt på insulin, hormonet som reglerar blodsockernivån, producerar bukspottskörteln mer insulin för att kompensera. Förhöjda insulinnivåer kan öka aktiviteten i det sympatiska nervsystemet samt göra att njurarna behåller mer salt (natrium). Båda dessa mekanismer kan bidra till högt blodtryck.
Övervikt spelar ofta en roll vid insulinresistens, och viktnedgång kan förbättra tillståndet avsevärt.
Fetma är starkt kopplat till en ökad risk att utveckla högt blodtryck. Personer med ett body mass index (BMI) över 25 löper betydligt större risk att drabbas av hypertoni. Övervikt kan också orsaka insulinresistens, vilket i sin tur leder till förhöjt blodtryck.
Kombinationen av insulinresistens, fetma och hypertoni, tillsammans med förhöjda kolesterolvärden och ökade koagulationsfaktorer, kallas metabolt syndrom – ett tillstånd som kraftigt ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom.
Om flera familjemedlemmar har hypertoni ökar även din egen risk att utveckla högt blodtryck. Det finns en tydlig genetisk komponent: forskare har hittat upp till 50 specifika gener som kan bidra till högt blodtryck. Generna kan också påverka hur skadliga livsstilsvanor, som kost och stress, inverkar på kroppen.
Fysisk inaktivitet kan också leda till hypertoni. Personer som inte rör på sig regelbundet löper större risk att bli överviktiga, vilket i sin tur ökar risken för högt blodtryck.
En studie av Franceschini och kollegor visade dessutom att rökning, alkoholkonsumtion och fysisk inaktivitet kan samverka med ens gener och därmed öka risken för hypertoni. Detta stödjer teorin att många beteenden och faktorer samverkar, och mer forskning krävs för att identifiera vilka gener som reagerar med vilka miljöfaktorer.
Afroamerikaner löper dubbelt så hög risk som vita amerikaner att utveckla hypertoni. Män drabbas oftare än kvinnor, och risken ökar med stigande ålder. Andra faktorer, som övervikt, diabetes, motionsvanor eller genetik, kan samverka med etnicitet, kön och ålder. Mer forskning behövs för att helt förklara hypertoniens mångfaktoriella natur.
Eftersom det finns identifierbara riskfaktorer för primär hypertoni bör personer med dessa riskfaktorer överväga att ändra sina livsstilsvanor. Även om genetik, kön och etnicitet inte kan påverkas kan man genom att ta hänsyn till alla faktorer förbättra sin hälsa och sänka risken att utveckla högt blodtryck. Regelbundna blodtryckskontroller, hälsosam kost, motion och viktkontroll är viktiga steg i rätt riktning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online