Högt blodtryck, eller hypertoni, är ett tillstånd där trycket i artärerna överstiger en idealnivå, vanligtvis satt till 140/90. Det övre talet representerar det systoliska trycket – trycket när hjärtat pumpar ut blod i kroppen. Det nedre talet representerar det diastoliska trycket – trycket när hjärtat vilar mellan slag.
De exakta orsakerna till högt blodtryck är ofta oklara, men bidragande faktorer kan sträcka sig från stress och övervikt till genetik, högt saltintag och förhöjda kolesterolvärden. Eftersom tillståndet ofta utvecklas utan tydliga symptom är det viktigt att förstå vilka konsekvenser obehandlad hypertoni kan få. Nedan går vi igenom de faror som högt blodtryck kan medföra.
Högt blodtryck kan ligga bakom två olika kärlsjukdomar: arterioskleros och ateroskleros. Arterioskleros innebär att artärerna förlorar sin elasticitet och blir tjockare. Det gör det svårare for kärlen att kompensera för förändringar i blodtrycket, vilket i sin tur kan driva upp trycket ytterligare.
Vid ateroskleros samlas fettavlagringar på skadade artärväggar. Dessa avlagringar gör det svårare för blodet att passera genom kärlen, vilket ytterligare ökar blodtrycket – en ond cirkel som förvärrar tillståndet över tid.
Högt blodtryck kan också leda till problem med hjärtat. Kranskärlssjukdom uppstår när artärerna som försörjer hjärtat med blod blockeras helt eller delvis. Detta kan ge upphov till angina (kärlkramp), som känns som bröstsmärta, och ökar risken för allvarliga hjärthändelser som hjärtinfarkt.
Den totala belastning som högt blodtryck lägger på hjärtat kan med tiden slita ut hjärtmuskeln så mycket att den inte längre fungerar som den ska – eller slutar fungera helt.
Njurarna är särskilt känsliga för skador orsakade av högt blodtryck. Förhöjt tryck kan skada både de artärer som försörjer njurarna med blod och de små kärlen inuti njurarna. Sådana skador kan leda till njursvikt, vilket innebär att njurarna inte längre klarar av att filtrera bort avfallsämnen från blodet.
Högt blodtryck kan också orsaka ärrbildning i njurarna, med liknande konsekvenser. Mindre vanligt, men möjligt, är att högt blodtryck även kan ge upphov till aneurysm – utbuktningar på kärlväggen – i njurarna.
En av de allvarligaste riskerna med högt blodtryck är stroke eller transitorisk ischemisk attack (TIA), ofta kallad mini-stroke. En TIA inträffar när blodflödet till hjärnan kortvarigt avbryts, oftast på grund av ateroskleros eller en liten blodpropp.
En fullständig stroke uppstår när blodflödet till hjärnan avbryts under en längre tid. Syre och näring når då inte hjärnvävnaden, vilket dödar hjärnceller. Stroke kan bero på blodproppar eller aneurysm – båda tillstånd som i sin tur ofta orsakas av de kärlskador som högt blodtryck åstadkommer.
Högt blodtryck kan även skada kognitiva funktioner genom att blodflödet till hjärnan försämras. Skadorna kan vara lindriga och visa sig som en viss försämring av språk, minne och resonemangsförmåga. Men de kan också bli omfattande, beroende på hur mycket blodflödet har minskat, och yttra sig som demens – ett tillstånd där minne, språkförmåga, motorik och tankeförmåga är allvarligt nedsatta.
Eftersom högt blodtryck ofta inte ger några märkbara symptom – därav smeknamnet "den tysta mördaren" – är det viktigt att kontrollera sitt blodtryck regelbundet. Genom att upptäcka och behandla hypertoni i tid, exempelvis genom livsstilsförändringar som mer motion, mindre salt och stresshantering, eller genom medicinering, kan många av ovanstående komplikationer förebyggas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online