Hypertoni, eller högt blodtryck, är ett allvarligt hälsoproblem i USA som enligt American Heart Association drabbar hela 73 miljoner människor. Sjukdomen kallas ofta för "den tysta dödaren" eftersom många inte upplever några varningstecken alls, trots att blodtrycket ligger på farligt höga nivåer. Regelbundna läkarbesök och kontroller av ditt blodtryck kan säkerställa att sjukdomen upptäcks i tid, innan alltför stora skador på artärerna har hunnit uppstå.
När hjärtat pumpar ut blod gör det det med stor kraft, vilket skapar tryck i artärerna – de blodkärl som transporterar blod bort från hjärtat. Denna kraft kallas "blodtryck", och när trycket i artärerna stiger till osäkra nivåer kan skador uppstå på kärlen och de organ som försörjs av dem.
Symtom på hypertoni inkluderar synproblem, bröstsmärtor, huvudvärk, trötthet, andningssvårigheter, förvirring, blod i urinen och oregelbunden hjärtrytm. Dessa symtom indikerar vanligtvis ett allvarligt problem, och du bör omedelbart söka vård om du upplever dem. Vissa personer får endast lindriga symtom innan de får sin diagnos, och i många fall förekommer inga symtom alls – vilket är just det som gör sjukdomen så farlig.
Ditt blodtrycksvärde avgör din diagnos. Det första talet i mätningen är det systoliska trycket, som mäter trycket i artärerna när de fylls med blod från hjärtat. Det andra talet avser det diastoliska trycket, alltså trycket i artärerna mellan hjärtslagen. Om ditt blodtryck är 140/90 eller högre kommer du att diagnostiseras med högt blodtryck.
Diagnosen ställs dock oftast först om blodtrycket är förhöjt vid mer än ett tillfälle. Det är nämligen normalt att blodtrycket fluktuarerar under dagen, och nervositet inför läkarbesöket kan i sig få blodtrycket att stiga. Har du diabetes kan du räkna med att behandlas för högt blodtryck redan vid värden över 130/80, eftersom du redan har en förhöjd risk att utveckla hjärtsjukdom på grund av ditt tillstånd.
Hjärt- och kärlsjukdom, högt blodtryck eller diabetes i släkten kan öka risken för att du själv utvecklar hypertoni. Andra riskfaktorer inkluderar övervikt, brist på regelbunden motion, tobaksrökning, överdriven alkoholkonsumtion, högt saltintag, kost rik på mättat fett samt bruk av narkotika. Din etniska bakgrund kan också spela roll – exempelvis löper afroamerikaner dubbelt så hög risk som vita att drabbas av högt blodtryck.
Har du fått diagnosen hypertoni kommer din läkare att rekommendera en kombination av läkemedel och livsstilsförändringar för att sänka blodtrycket och förebygga skador på hjärta, hjärna och njurar. Viktminskning, minskat saltintag, hälsosam kost, regelbunden motion, rökstopp och minskad alkoholkonsumtion kan alla bidra till att sänka blodtrycket. Har du inte ett särskilt svårt fall av hypertoni kan läkaren föreslå att du först provar dessa livsstilsförändringar, innan någon medicinering övervägs.
Många personer med hypertoni behöver dock medicinering. Vanliga läkemedel mot sjukdomen inkluderar kalciumantagonister, betablockerare, diuretika (vätskedrivande medel), ACE-hämmare samt angiotensinreceptorblockerare (ARB). Även om varje preparat verkar på något olika sätt hjälper de alla till att sänka blodtrycket till en säker nivå. Det kan ta lite tid att hitta rätt dosering, men när den mest effektiva dosen väl har fastställts behöver du troligen bara besöka din läkare var tredje till sjätte månad, beroende på hur allvarligt ditt tillstånd är.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online