1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Smärtstillande och blodtryck: NSAID, opioider och säkrare alternativ

Hur analgetika påverkar blodtrycket

Många vanliga smärtstillande kan höja blodtrycket (BT) eller interferera med antihypertensiv terapi. Effekten varierar med läkemedelsklass, dos, varaktighet och patientfaktorer (ålder, njurfunktion, baslinje BT).

Stora läkemedelsklasser

1. NSAID (Icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel)

  • Exempel: Ibuprofen, naproxen, diklofenak, celecoxib, meloxicam, acetylsalicylsyra (hög dos).
  • Mekanism: Hämmare COX-1/2 → minskar prostaglandinsyntes → afferent arteriell vaskonstriktion → minskat njurblodflöde → natrium/vattenretention → ökat BT. Dämpar också effekter av ACE-hämmare/ARB, diuretika, beta-blockers.
  • BT-påverkan: Genomsnittlig systolisk ökning 3–5 mmHg; större hos hypertoniker, äldre, CKS, hjärtsvikt.
  • Selektivitet: COX-2-selektiva (celecoxib) liknande risk; topiska NSAID minimal systemisk effekt.

2. Opioider

  • Exempel: Kodein, tramadol, hydrokodon, oxykodon, morfin, hydromorfin, fentanyl.
  • Mekanism: Centrala sympatomimetiska effekter, histaminfrigivning, vasodilatation (akut hypotoni), men kroniskt bruk → neurohormonell aktivering, vätskeretention, sömnapné → förhöjt BT.
  • BT-påverkan: Variabel; akut hypotonrisk (särskilt IV); kroniskt bruk associerat med hypertoni i observationsstudier.

3. Muskelavslappnande medel

  • Cyclobenzaprin: Strukturellt liknande TCA; anticholinerg, sedativ; kan orsaka ortostatisk hypotoni eller, mindre ofta, BT-höjning via centrala effekter.
  • Baklofen, tizanidin: Generellt sänker BT (central α2-agonism för tizanidin).

4. Paracetamol

  • Generellt BT-neutral vid standarddos (≤3 g/dag).
  • Vissa observationsdata antyder att frekvent högdos (≥4 g/dag) kan måttligt öka BT.
  • Föredraget analgetikum för hypertoniker.

Kliniska rekommendationer

  • Screening för hypertoni innan inledande kronisk analgetika.
  • Föredra paracetamol eller topiska NSAID för lindrig-måttlig smärta hos hypertoniker.
  • Om oral NSAID nödvändigt: lägsta effektiva dos, kortast varaktighet; övervaka BT inom 1–2 veckor.
  • Undvik NSAID vid okontrollerad hypertoni, hjärtsvikt, CKS stadie ≥3.
  • Granska alla läkemedel (OTC, växtbaserade) vid varje besök.
  • Överväga icke-farmakologiska alternativ (fysioterapi, KBT, motion, viktnedgång).

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online