Påståendet att atropin helt saknar effekt på blodtrycket är inte helt korrekt. Vid högre doser kan atropin faktiskt orsaka en lätt stegring av blodtrycket till följd av vasokonstriktion, det vill säga sammandragning av blodkärlen. Läkemedlet sänker däremot aldrig blodtrycket, eftersom muskarinerga kolinerga receptorer inte spelar någon nämnvärd roll för kärlutvidgning.
Förklaringen ligger i hur blodkärlens muskulatur styrs. Tonus i de flesta kärl regleras främst av sympatiska nervsystemet via alfa- och beta-adrenerga receptorer. De muskarinerga receptorer som atropin blockerar innerverar endast ett fåtal kärlregioner, exempelvis i underlivet och i salivkörtlarna, och har därför liten betydelse för det totala perifera kärlmotståndet.
När atropin blockerar muskarinreceptorerna hävas därmed inte någon väsentlig vasodilaterande signal, vilket innebär att blodtrycket i princip påverkas obetydligt vid terapeutiska doser.
Atropins tydligaste kardiovaskulära verkan sker i stället i hjärtat. Genom att blockera muskarinreceptorer i sinusknutan hävar läkemedlet vagusnervens bromsande inverkan, vilket leder till ökad hjärtfrekvens. Denna takykardi kan tillsammans med den högdosinducerade vasokonstriktionen bidra till den måttliga blodtrycksökning som ibland observeras.
Sammanfattningsvis: atropin ger normalt ingen blodtryckssänkning, eftersom muskarinerga receptorer är av underordnad betydelse för kärlvidden. Vid högre doser kan dock en lätt blodtrycksstegring uppstå.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online