Trycksår, även kallade liggsår, kan uppstå på alla kroppsdelar som utsätts för tryck, friktion och skjuvkraft under en längre tid. Riskerna är störst över benutskott, där huden är tunn och skyddet mellan skelettet och underlaget är minimalt.
Vanligaste platserna för trycksår
- Korsbenet (sacrum): Området längst ned på ryggraden, där den möter bäckenet. Detta är den absolut vanligaste platsen för trycksår hos sängliggande personer.
- Svansbenet (coccyx): Den nedersta delen av ryggraden, som belastas både i liggande och sittande position.
- Sitbensknölarna (ischium): De delar av bäckenet som bär kroppsvikten när man sitter, exempelvis i rullstol.
- Höftbenens utskott (trochanter): De beniga utskotten på utsidan av låren, som lätt kommer i kläm vid sidoläge.
- Hälarna: Baksidan och sidorna av fötterna, särskilt utsatta vid ryggläge när fötterna trycker mot madrassen.
- Armbågarna: De beniga punkterna på insidan och utsidan av armbågarna, ofta belastade när armen vilar mot underlag eller armstöd.
- Anklarna: De beniga knölarna på insidan och utsidan av fotlederna.
- Bakhuvudet: Särskilt hos personer som är sängliggande eller har svårt att röra på huvudet.
Hur förebygger man trycksår?
Personer som rör sig lite eller tillbringar långa perioder i sittande eller liggande ställning löper störst risk för trycksår. Kontrollera därför regelbundet ovan nämnda tryckpunkter, byt position ofta – minst varannan timme vid sängläge – använd avlastande hjälpmedel som tryckavlastande madrasser och kuddar, samt se till att huden hålls torr, ren och välnärd. Tidig upptäckt är avgörande: rodnad som inte bleknar när trycket släpper kan vara ett första tecken på att ett trycksår håller på att utvecklas.
