Reflux smärtlindring – så lindrar du sura uppstötningar och halsbränna

Reflux, även känt som sura uppstötningar, gastroesofageal reflux eller halsbränna, uppstår när magsyra stiger upp genom en öppning i den nedre sfinktern vid övergången mellan magsäck och matstrupe och kommer i kontakt med slemhinnan i matstrupen. Detta ger oftast en lätt till intensiv brännande känsla i bröstet. Om besvären är återkommande kan de diagnostiseras som gastroesofageal refluxsjukdom (GERD), ett kroniskt tillstånd som kräver längrevarande behandling.

Smärtlindring vid reflux kan ofta uppnås med receptfria eller receptbelagda läkemedel, men livsstilsförändringar spelar också en viktig roll för att förebygga och minska besvären.

Vanlig reflux

Vanlig reflux kan oftast kontrolleras med enkla livsstilsförändringar. Övervikt och rökning är båda kopplade till sura uppstötningar, vilket innebär att viktnedgång och rökstopp ofta ger märkbar förbättring. Att undvika mat och dryck som du vet inte passar dig kan också förebygga problemen.

Vanliga livsmedel som kan förvärra reflux inkluderar citrusfrukter, koffeinhaltiga drycker som kaffe, fet och friterad mat samt starkt kryddad mat som chili och pizza. Även alkohol, choklad och mynta kan hos vissa personer öka risken för uppstötningar.

Känner du att värmen börjar stiga i bröstet finns flera receptfria alternativ som effektivt lindrar besvären:

• Antacida – neutraliserar magsyran snabbt och ger omedelbar, men kortvarig, lindring.
• H2-blockerare – minskar produktionen av magsyra och verkar under flera timmar.
• Protonpumpshämmare (PPI) – blockerar syraproduktionen mer kraftfullt och används vid återkommande besvär.

GERD – gastroesofageal refluxsjukdom

Återkommande reflux som inträffar oftare än två gånger per vecka kan bero på gastroesofageal refluxsjukdom (GERD). Detta är ett allvarligare tillstånd än vanlig reflux och kan kräva professionell medicinsk bedömning. Obehandlad GERD kan på sikt leda till inflammation i matstrupen, sår eller i vissa fall Barrett's esophagus, ett tillstånd som ökar risken för matstrupscancer.

Beroende på hur svårt ditt tillstånd är kan din läkare rekommendera följande åtgärder utöver läkemedelsbehandling:

• Ät mindre portioner men oftare under dagen.
• Bär löst sittande kläder som inte trycker mot magen.
• Höj huvudändan på sängen med cirka 10–15 centimeter för att förhindra nattliga uppstötningar.
• Undvik att äta senast två till tre timmar före läggdags.

Symtomen behandlas med receptfria eller receptbelagda läkemedel, ofta protonpumpshämmare som tas regelbundet under en längre period. För att fastställa diagnosen och utesluta andra sjukdomar kan ytterligare undersökningar behövas, exempelvis gastroskopi där en tunn slang med kamera förs ned i matstrupen och magsäcken.

I vissa fall, när läkemedel inte ger tillräcklig effekt eller när komplikationer föreligger, kan kirurgi rekommenderas för att ge bestående lindring av refluxsmärtan. Den vanligaste operationen är en så kallad fundoplikatur, där övre delen av magsäcken lindas runt den nedre matstrupssphinktern för att förstärka dess funktion.