Sura uppstötningar drabbar människor av olika anledningar, bland annat att den nedre esofagussfinktern (LES) inte stänger ordentligt. Det gör att magsyra och till och med matbitar kan stiga upp igen genom matsmältningskanalen. När magsyran kommer i kontakt med matstrupen uppstår den besvärande känsla som kallas halsbränna. Personer som ofta drabbas av halsbränna och sura uppstötningar har ett tillstånd som kallas gastroesofageal refluxsjukdom (GERD). Om GERD lämnas obehandlat kan det leda till allvarliga komplikationer, däribland matstrupscancer.
Det vanligaste symptomet på GERD är återkommande halsbränna. Trots sitt namn påverkar halsbränna inte hjärtat. Det är istället magsyran som når matstrupen som ger upphov till smärta, sveda eller obehag. Vissa känner besvären under bröstbenet, medan andra upplever dem ända upp i halsen. Halsbrännan brukar förvärras efter måltider, särskilt måltider som innehåller syrliga livsmedel som tomater. Även kryddstark mat, fet mat, alkohol och koffein kan utlösa fler episoder. Andra symptom på GERD är återflöde av mat, illamående och torrhosta.
Ignorera aldrig återkommande halsbränna. Ihållande eller återkommande besvär är ett allvarligt medicinskt tillstånd. Kontakta en läkare för utredning och, om det behövs, gör en gastroskopi för att kontrollera att matstrupen inte redan har tagit skada. Din läkare rekommenderar oftast en kombination av kost- och livsstilsförändringar samt läkemedel för att behandla och förebygga GERD. Genom att vara uppmärksam på ditt tillstånd och vilka livsmedel eller drycker som förvärrar det får du bättre kontroll över hur svåra dina sura uppstötningar blir.
Kryddstark mat som chili och starkt kryddade kycklingvingar utlöser sura uppstötningar hos många. Andra är känsliga för vitlök, lök, citrusfrukter eller choklad. Finns det någon enskild livsmedel som ger dig halsbränna varje gång du äter det, ta bort det helt från din kost. Begränsa i allmänhet intaget av livsmedel som stimulerar produktionen av magsyra. Att undvika syrlig mat i några dagar kan ge resultat, men det betyder inte att du direkt kan återgå till gamla vanor så snart symptomen avtar. GERD kommer i vågor och kan ligga i dvala, bara för att återkomma några veckor senare. För en effektiv långsiktig behandling behöver du därför tänka på kosten året runt.
Cigaretter och alkohol irriterar matstrupen och förvärrar symptomen hos många drabbade. Röker du, försök då att sluta. Den som dricker alkohol bör begränsa intaget till högst två drinkar per dag för män och en drink per dag för kvinnor. Starkare spritsorter som gin och whisky kan påverka vissa personer mer. Alla är olika – lär dig hur din kropp reagerar på olika drycker. Framför allt gäller det att visa återhållsamhet.
Personer med mild GERD kan ofta få god hjälp av antacida preparat, som neutraliserar magsyran. Hjälper inte det kan H2-blockerare vara ett alternativ – dessa hämmar produktionen av magsyra.
Vid mer uttalade eller frekventa besvär kan protonpumpshämmare eller prokinetika behövas. En protonpumpshämmare förhindrar ansamling av magsyra och hjälper samtidigt till att läka skador på matstrupen. Kända exempel är Nexium och Prevacid. Prokinetika påskyndar magens tömning, vilket minskar mängden magsyra i systemet, och stärker dessutom den nedre esofagussfinktern så att den fungerar effektivare.
Vissa personer får inte tillräcklig hjälp av enbart livsstilsförändringar och läkemedel och behöver då kirurgiska ingrepp. Mindre ingrepp kan utföras i samband med en gastroskopi, till exempel sömnad av delar av matstrupen eller övre matsmältningskanalen, radiofrekvensbehandling samt injektioner av läkemedel som lindrar GERD. Fortsätter besvären under lång tid kan läkarna istället välja laparoskopisk kirurgi. Vid denna metod repareras bråck i den övre matsmältningskanalen genom minimalt invasiva snitt. Kirurgen kan även skapa en konstgjord slutmuskel genom att linda den övre delen av magsäcken runt matstrupen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online