Sura uppstötningar, eller gastroesofageal reflux, är ett mycket vanligt tillstånd som uppstår när muskeln i nedre delen av matstrupen – den som normalt släpper in mat men håller matsmältningsvätskor och syror borta – inte fungerar som den ska. En del av magsafthen rinner då tillbaka upp i matstrupen, vilket ger upphov till halsbränna och en bitter smak längst bak i munnen.
När sura uppstötningar inträffar två gånger eller mer per vecka under mer än sex månader övergår tillståndet till gastroesofageal refluxsjukdom (GERD). GERD kan drabba personer i alla åldrar, men muskeln i fråga, den så kallade nedre esofagussfinktern (LES), är ofta försliten hos friska personer över 50 år. Besvären blir därför vanligare ju äldre man blir.
Det vanligaste symtomet är halsbränna, men alla drabbade upplever inte detta. Vissa personer har istället torrhosta, astmaliknande besvär eller svårigheter att svälja.
Enligt National Digestive Diseases Clearinghouse är det första steget vid behandling av sura uppstötningar att göra livsstilsförändringar. Om du röker bör du sluta. Undvik även mat och dryck som förvärrar besvären, exempelvis:
Gå ner i vikt om du är överviktig, ät små och frekventa måltider och undvik att lägga dig ner inom tre timmar efter att du ätit. Många får också lindring av att höja huvudänden när de sover och att bära löst sittande kläder.
Vid lindriga sura uppstötningar används ofta receptfria läkemedel baserade på mineralerna magnesium, aluminium och kalcium. Biverkningarna är få, men magnesium kan orsaka diarré medan aluminium och kalcium kan ge förstoppning. Därför kombineras mineralerna ofta i samma preparat för att balansera effekterna. Dessa läkemedel kallas antacida och verkar genom att neutralisera syran i magen.
Andra behandlingsformer inkluderar:
Ofta kombineras olika läkemedel för att uppnå bästa möjliga effekt.
Kirurgi kan bli aktuellt om besvären inte förbättras trots mediciner och livsstilsförändringar. Operation kan också vara ett alternativ för den som vill slippa livslång medicinering. Den vanligaste metoden kallas fundoplikatur, där den övre delen av magsäcken lindas runt sfinktern för att förstärka den. Ingripandet är säkert och patienterna kan oftast återgå till arbetet efter två till tre veckor.
Endoskopiska tekniker är ett annat alternativ, där man antingen skapar veck i sfinktern eller bränner den för att bilda ärrvävnad. De långsiktiga effekterna av dessa metoder är dock ännu okända.
Det finns idag inget helt exakt diagnostiskt verktyg för GERD, och det saknas bevis för att syraexponering i nedre delen av matstrupen faktiskt skadar slemhinnan. Man kan alltså ha sura uppstötningar utan att uppleva halsbränna, även om det är det vanligaste symtomet. Kom ihåg att om du behöver använda antacida i mer än två veckors tid kan det vara ett tecken på att ditt tillstånd är allvarligare och kräver annan behandling – kontakta då din vårdgivare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online