Gastroesofageal refluxsjukdom, ofta förkortad GERD, orsakas av att mat och magsafter rinner tillbaka upp i matstrupen. Detta beror på att klaffen mellan magsäcken och matstrupens nedre del inte stänger ordentligt. Resultatet är långvarig halsbränna och irritation i matstrupen. Med tiden kan matstrupen utveckla sår, så kallade ulcus, och till och med börja förträngas.
Den som lider av GERD kan använda flera olika receptfria och receptbelagda läkemedel för att lindra symtomen och förebygga komplikationer. Här går vi igenom de vanligaste behandlingsalternativen.
Lindriga eller oregelbundna GERD-symtom brukar bäst behandlas med receptfria läkemedel. Receptbelagda mediciner behövs vid svårare besvär samt för patienter som använt receptfria preparat i mer än två veckor.
Vissa GERD-patienter behöver ta medicin varje dag, medan andra klarar sig med att behandla symtomen när de uppstår. Många behöver dock medicinera under lång tid, ibland livet ut, eftersom besvären tenderar att återkomma om behandlingen avbryts.
Receptfria antacida, som Rolaids, Mylanta eller Tums, är ofta bland det första som läkare rekommenderar för att kontrollera GERD-symtom. Antacida verkar snabbt och är ett bra val för den som endast behöver medicinera när symtomen uppstår.
De flesta antacida innehåller en kombination av magnesium, kalcium och aluminium som neutraliserar magsyran. Preparaten kan ha biverkningar – magnesium kan ge diarré medan aluminium kan orsaka förstoppning. Därför kombineras de två salterna ofta för att balansera mag-tarmbiverkningarna.
H2-blockerare finns både som receptfria och receptbelagda läkemedel. De verkar genom att minska mängden syra i magsäcken och kan hjälpa patienter vars GERD inte kontrolleras effektivt enbart med antacida.
Vanliga syradämpande preparat vid GERD inkluderar Axid, Pepcid, Tagamet och Zantac. Testa gärna receptfria H2-blockerare innan du överväger receptbelagd medicin – den receptfria styrkan kombinerad med kost- och livsstilsförändringar räcker för att kontrollera symtomen hos många.
De vanligaste biverkningarna av H2-blockerare är buksmärta, förstoppning, diarré, illamående, huvudvärk, yrsel, utslag och halsont.
Protonpumpshämmare är receptbelagda läkemedel som vanligtvis tas dagligen, exempelvis Nexium, Prilosec, Protonix, Prevacid och Aciphex. Precis som H2-blockerare minskar de mängden syra i magsäcken, men verkar oftast kraftigare.
Protonpumpshämmare är ett bra alternativ för patienter där H2-blockerare inte haft tillräcklig effekt, samt för personer med svåra GERD-besvär. Prilosec finns även i receptfri version, som inte bör användas längre än två veckor utan att kontakta läkare.
De vanligaste biverkningarna av protonpumpshämmare är diarré, förstoppning, illamående, buksmärtor och huvudvärk.
Kontakta din läkare om symtomen kvarstår trots receptfri behandling, om de förvärras eller om du upplever svårt att svälja, oförklarlig viktminskning eller blod i avföringen. En korrekt diagnos och individanpassad behandlingsplan är viktig för att undvika långsiktiga komplikationer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online