Gastroesofageal refluxsjukdom, förkortat GERD, är ett tillstånd där magsyra tar sig upp i matstrupen och kan skada dess slemhinna. Problemet beror ofta på att en ventilliknande muskel, den nedre esofagusmynningens slutmuskel (sfinktern), inte fungerar som den ska och därför släpper tillbaka magens innehåll upp i den nedre delen av matstrupen. Sjukdomen kännetecknas framför allt av smärta och obehag i matstrupen, men det finns idag flera effektiva behandlingsmöjligheter.
Det mest kända symtomet är halsbränna – en brännande känsla under bröstbenet som ibland strålar uppför matstrupen. Orsaken är att magsyran irriterar slemhinnan i matstrupen.
Utöver halsbränna kan sura uppstötningar (regurgitation) förekomma, vilket lämnar en sur eller bitter smak i munnen. Många med GERD drabbas även av dysfagi, det vill säga svårigheter att svälja, eftersom den skadade slemhinnan gör sväljningen smärtsam eller besvärlig. Även bröstsmärta, heshet och en känsla av att något sitter fast i halsen är vanliga tecken på sjukdomen.
Vid lindriga symtom finns flera receptfria alternativ på apoteket. Antacida, alltså syraneutraliserande medel som exempelvis Rennie eller Novalucol, neutraliserar magsyran och ger snabb lindring – men de läker inte eventuell skada på matstrupens slemhinna.
Så kallade H2-receptorblockerare hämmar produktionen av magsyra. De verkar inte lika snabbt som antacida, men effekten varar längre och tabletterna bör tas före måltiden för bästa resultat.
Protonpumpshämmare, exempelvis omeprazol (Prilosec), blockerar syrabildningen i magen mer effektivt och ger slemhinnan i matstrupen möjlighet att läka. Dessa är bland de mest använda läkemedlen vid återkommande refluxbesvär.
Måttliga till svåra fall av GERD kräver ofta starkare medicinering. Receptbelagda läkemedel kan kontrollera symtomen och ge den utsatta matstrupen chans att återhämta sig. De flesta receptfria preparat mot lindrig GERD finns också i receptförskriven styrka.
En annan läkemedelsgrupp är så kallade prokinetika, som får magsäcken att tömmas snabbare. Det gör det svårare för maginnehållet att tränga tillbaka upp i matstrupen. Dessa läkemedel kan också hjälpa den nedre esofagussfinktern att fungera bättre, men de kan medfölja kraftiga biverkningar som illamående och yrsel.
När medicinsk behandling inte ger önskad effekt, eller om biverkningarna blir oacceptabla, kan operation vara ett alternativ. Kirurgi övervägs också när GERD har orsakat komplikationer, som blödning i matstrupen, förträngning av matstrupen eller luftvägsproblem som lunginflammation och bronkit till följd av sura uppstötningar.
Den vanligaste operationen kallas Nissen fundoplikation och går ut på att "strama åt" runt den nedre esofagussfinktern för att förhindra reflux. Andra ingrepp utförs med samma mål: att stärka slutmuskelns funktion.
Vid endoluminal gastroplicering (endocinch-metoden) används ett verktyg som liknar en liten symaskin. Instrumentet placerar stygn i magsäcken nära den försvagade sfinktern. När suturerna knyts ihop bildas en barriär som hindrar magsyran från att ta sig upp i matstrupen igen.
Stretta-metoden är ett annat alternativ, där radiofrekvent energi används för att skapa ärrvävnad i nedre delen av matstrupen. Den nya vävnaden gör att sfinktern spänns åt, vilket minskar refluxen och lindrar besvären.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online