
HIV-viruset finns normalt inte i saliv, tårar eller svett. Även om spårmängder av viruset i sällsynta fall kan påvisas i dessa vätskor, är koncentrationen så låg att den inte räcker för att överföra smittan. Förekomsten kan dock variera beroende på infektionsstadiet och personens allmänna hälsotillstånd.
För att förstå skillnaden är det bra att veta vilka kroppsvätskor som faktiskt innehåller tillräckligt höga halter av viruset för smittspridning:
Saliven innehåller enzymer och ämnen som bryter ner viruset och gör det svårt för det att överleva utanför kroppens celler. Hos en person med välbehandlad hiv är virusmängden dessutom oftast omätbar, vilket gör risken för överföring via saliv praktiskt taget obefintlig.
Nej, vanlig social kontakt som kyssar, kramar, handslag eller att dela glas och bestick utgör ingen risk för hiv-smitta. Risken kan endast teoretiskt öka om båda parter har öppna sår eller blödande tandkött – men även då är risken extremt liten.
HIV sprids inte via saliv, tårar, svett eller urin. Smittan överförs endast genom blod, sädesvätska, vaginal- och rektalsekret samt bröstmjölk. Med modern behandling kan personer med hiv leva ett långt och friskt liv, och med omätbar virusnivå sker ingen sexuell smittöverföring alls – något som ofta sammanfattas med principen N=N (omätbar = osmittsam).
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online