När patienter drabbas av hjärtrelaterade besvär kan arbetsbelastningstester, elektrokardiogram (EKG) och fysiska undersökningar ge vårdpersonalen viktig information om hjärtmuskelns funktion samt om tillståndet hos hjärtklaffarna och den omgivande vävnaden. För att diagnostisera hjärtsjukdomar och medfödda defekter kan läkaren välja att utföra en hjärtkateterisering. Med denna undersökning får läkaren en tydlig bild av patientens kranskärl och kan identifiera vilka kärl som är förträngda eller blockerade.
För att förbereda sig för en hjärtkateterisering behöver patienten fasta, det vill säga sluta äta, flera timmar före ingreppet. Vårdpersonalen utför rutinmässiga blodprover, lungröntgen och eventuellt ett EKG. En sjuksköterska kontrollerar patientens puls och markerar med en penna var katetern senare ska placeras. Därefter läggs en kanyl för intravenös droppe (IV) in nära patientens handled.
De flesta hjärtkateteriseringar utförs inom öppen vård, utan nattvistelse på sjukhuset. Patienten kommer vanligtvis till sjukhuset på morgonen för att genomgå undersökningen. Ingreppet tar oftast cirka 30 minuter, men längre tid kan krävas om teamet stöter på tekniska svårigheter. Efter ingreppet behöver patienten vanligtvis vila i säng i upp till fyra timmar, men kan i regel lämna sjukhuset redan på eftermiddagen samma dag.
Vårdpersonalen rakar ljumsken eller armen och rengör huden noggrant med antiseptisk lösning för att förbereda området där katetern ska föras in. Kardiologen injicerar därefter lokalbedövning så att området domnar. Lugnande medicinering kan ges för att hjälpa patienten att slappna av, men patienten måste hållas vaken under hela undersökningen.
Läkaren gör ett litet snitt i ljumsken eller armen och för in katetern i blodådern, varvid den förs varsamt fram till mynningen av artären. Under ingreppet kan läkaren be patienten hosta eller ta djupa andetag. Patienten bör inte känna smärta, men kan uppleva en varm känsla när kontrastmedlet passerar genom katetern. Genom att röntgengenomlysningen kan vridas runt patientens bröstkorg kan läkaren studera artären från olika vinklar. Röntgenbilderna spelas in på video och analyseras sedan noggrant.
När läkaren tagit bort katetern läggs ett åtsittande tryckförband över snittet för att stoppa eventuell blödning. Vårdpersonalen övervakar patienten noggrant i flera timmar efter ingreppet: blodtryck och puls mäts regelbundet, snittstället kontrolleras för att upptäcka onormal blödning, och smärtlindring ges vid behov när bedövningen börjar släppa.
Vissa patienter kan få en allergisk reaktion på kontrastmedlet, men denna kan oftast enkelt behandlas av vårdpersonalen. Kraftig blödning kan i sällsynta fall uppstå efter ingreppet, men det är betydligt vanligare med mindre blåmärken runt snittstället, som brukar försvinna inom några dagar. Hos patienter med allvarlig hjärtsjukdom finns en liten risk att artären slutar fungera, vilket kräver akut kirurgi. Allvarliga komplikationer uppstår hos färre än fyra av 1 000 patienter och kan i värsta fall leda till hjärtinfarkt, stroke eller död.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online