Arteriell hjärtsjukdom, även känd som kranskärlssjukdom, uppstår när plack ansamlas i de artärer som försörjer hjärtat med syrerikt blod. Med tiden kan hjärtmuskeln försvagas, vilket kan leda till allvarliga problem som hjärtsvikt och arytmier (rubbningar i hjärtrytmen). Enligt National Institutes of Health är kranskärlssjukdom den vanligaste formen av hjärtsjukdom och den ledande dödsorsaken bland både män och kvinnor i USA.
Det finns många faktorer som ökar risken för att utveckla arteriell hjärtsjukdom. Rökning är en av de största bidragande orsakerna, eftersom den drar samman och skadar blodkärlen samt hindra tillräckligt med syre från att nå kroppens vävnader.
Farliga kolesterolvärden utgör en annan viktig riskfaktor. Personer med höga nivåer av LDL-kolesterol (det så kallade onda kolesterolet) och låga nivåer av HDL-kolesterol (det goda kolesterolet) löper större risk att insjukna, liksom personer med högt blodtryck. Även personer med diabetes eller insulinresistens har förhöjd risk, precis som de som är överviktiga eller lider av fetma.
Ytterligare riskfaktorer inkluderar ärftlighet för hjärtsjukdom, hög ålder och brist på fysisk aktivitet.
Symtomen vid arteriell hjärtsjukdom varierar kraftigt från person till person. Vissa upplever inga symtom alls förrän de drabbas av en hjärtinfarkt. Andra får kärlkramp (angina) i form av smärta eller obehag i bröstet – från lindrig till svår intensitet.
Smärtan kan kännas som ett tryck eller klämmande känsla bakom bröstbenet, eller stråla ut mot axlar, käke, hals, armar eller rygg. Att lätt blir andfådd är ett annat vanligt symtom. Även återkommande bröstsmärta som bara ger lindrigt obehag kan vara ett tecken på sjukdomen och bör inte ignoreras.
Flera medicinska problem kan uppstå om arteriell hjärtsjukdom inte upptäcks eller behandlas:
Det är viktigt att behandla arteriell hjärsjukdom så tidigt som möjligt för att förhindra ytterligare skada på hjärtat – och i värsta fall dödsfall. Behandlingen fokuserar på att minska symtomen, stoppa eller vända plackansamlingen i artärerna, minska risken för blodproppar som kan orsaka hjärtinfarkt samt vidöppna eller kringgå tilltäppta kärl. En kombination av medicinska ingrepp, läkemedel och livsstilsförändringar används ofta.
Vid ballongvidgning, en vanlig metod för patienter med tilltäppta artärer, förs en tunn slang med en uppblåsbar ballong i spetsen in i det blockerade kärlet. Ballongen blåses sedan upp och pressar placket mot kärlväggen, vilket vidgar artären och återställer det normala blodflödet.
Vid en kranskärlsbypassoperation (CABG) används friska blodkärl från andra delar av kroppen för att leda blodet förbi de tilltäppta artärerna. Detta ökar blodtillförseln till hjärtat och hjälper till att förebygga hjärtinfarkt.
Ett flertal läkemedel kan användas för att behandla kranskärlssjukdom. Vissa sänker blodtryck och kolesterol, medan andra lindrar sjukdomens symtom. Ytterligare läkemedel minskar risken för blodproppar och hjälper därmed till att förebygga hjärtinfarkt och plötslig död.
Utöver ovanstående behandlingsmetoder kan vissa livsstilsförändringar krävas. Att sluta röka, gå ner i vikt och börja motionera regelbundet kan alla hjälpa dig att påbörja återhämtningsprocessen.
Även om inte alla fall av arteriell hjärtsjukdom kan förebyggas finns det flera åtgärder du kan vidta för att minska din risk:
Tala alltid med din läkare om du upplever något av de vanliga symtomen på arteriell hjärtsjukdom. Tidig upptäckt och behandling är avgörande för att bevara ett friskt hjärta.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online