
Aortan är kroppens största artär och leder syrerikt blod från hjärtat ut till resten av kroppen. Eftersom aortan spelar så central en roll i cirkulationssystemet kan en förstoring av kärlet allvarligt äventyra hälsan – i värsta fall hela kroppens funktion.
Enligt Dr. William Cohn vid Texas Heart Institute är en förstorad aorta aldrig normal. Storleksökningen kan tyda på en degeneration av cellerna i kärlväggen. Även om gener kan spela en roll, och aortans storlek varierar från person till person, bör en påtaglig förstoring alltid betraktas som ett möjligt tecken på en aortasjukdom.
Enligt Gloucestershires kommitté för aneurysmscreening sker aortans förstoring gradvis, ofta med bara några millimeters ökning per år. Den långsamma utvecklingen gör att många inte märker något förrän kärlväggen redan har försvagats avsevärt.
När aortan vidgas måste ett större utrymme fyllas med blod, vilket gör att blodflödet går långsammare. Detta får en direkt negativ effekt på kroppens syreförsörjning. Allt eftersom kärlväggarna försvagas ökar också risken för att det höga trycket i aortan ska få den att brista. En bristning orsakar massiva inre blödningar och kan snabbt bli livshotande eller dödlig.
Har en aortaförstoring väl diagnostiserats är det avgörande att den övervakas kontinuerligt med regelbundna kontroller, exempelvis ultraljud eller datortomografi. Att hålla nere kolesterolvärdena och leva ett hjärtvänligt liv är också viktiga förebyggande åtgärder.
I takt med att aortavävnaden blir alltmer sjuk fortsätter kärlen att vidgas. När aortans diameter uppmäts till 4 centimeter eller mer klassificeras tillståndet som ett aortaaneurysm. Upptäcks aneurysmet inte i tid finns risken att det så småningom brister, vilket potentiellt kan leda till döden. Därför är tidig diagnos och regelbunden uppföljning helt avgörande.
Förstoring eller svullnad av aortan delas vanligen in i två typer: fusiformt och sackulärt (säckformat). Vid ett fusiformt aneurysm är hela kärlsegmentet likformigt utvidgat, medan ett sackulärt aneurysm innebär en utbuktning på en sida av kärlväggen. Båda formerna kräver medicinsk bedömning, eftersom behandlingsval och riskbedömning skiljer sig åt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online