Keleringsterapi har länge marknadsförts som en behandling mot ateroskleros, det vill säga åderförkalkning. Sjukdomen kännetecknas av att plack ansamlas på kärlväggarna, vilket ofta beskrivs som att artärerna "härdar". Enligt American Heart Association innebär behandlingen att en syntetisk aminosyra vid namn EDTA injiceras i venerna för att avlägsna placket och mjuka upp kärlen. Föreningen understryker dock att det inte finns något vetenskapligt belägg för att metoden faktiskt fungerar.
Förespråkare för keleringsterapi menar att den effektivt kan avlägsna plack och kalkavlagringar i blodkärlen samt förbättra ateroskleros. Argumentet bygger på att EDTA binder till sig tungmetaller – ämnet används bland annat vid förgiftning med tungmetaller – och även kan binda kalcium. Därifrån drog man det obevisade antagandet att EDTA skulle kunna binda till placket eller kalken i kärlen och transportera ut det ur kroppen.
American Heart Association påpekar att behandlingen varken är billig eller riskfri. Varje behandling kan kosta upp till 100 dollar. Behandlingstillfällena tar vanligtvis två till tre timmar och kan ibland ges upp till 30 gånger per månad. Ingen försäkring täcker behandlingen, vilket gör den till en ren egenutgift för patienten.
EDTA är dessutom inte ett ofarligt läkemedel. Keleringsterapi kan bidra till njursvikt, kramper och lågt blodtryck – det senare är särskilt negativt för patienter med ateroskleros. Vissa individer kan också vara allergiska mot EDTA.
Det mest anmärkningsvärda problemet, enligt American Heart Association, är avsaknaden av vetenskapliga studier som stödjer eller ens prövat nyttan av keleringsterapi. De flesta förespråkare förlitar sig på personliga vittnesmål snarare än klinisk forskning för att styrka metodens medicinska värde. Dessutom kom den enda vetenskapliga studien på området fram till att terapin inte var mer effektiv mot ateroskleros än placebo, ett verkningslöst preparat som används i dubbelblinda studier.
En studie genomfördes år 2002 under titeln "Chelation Therapy for Ischemic Heart Disease", och resultaten publicerades i Journal of the American Medical Association. Dessutom genomförde biokemisten Dr. Saul Green år 2007 en genomgång av den befintliga litteraturen om keleringsterapi och drog slutsatsen att de positiva påståendena om behandlingen är överdrivna. Green bedrev tidigare cancerforskning vid Memorial Sloan-Kettering Cancer Center.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online