Så undersöks du för kranskärlssjukdom

Vad är kranskärlssjukdom?

Kranskärlssjukdom, även kallad koronar hjärtsjukdom, uppstår när plack ansamlas i kranskärlen – de blodkärl som försörjer hjärtat med syre och näring. Plack består av fett, kalcium, kolesterol och andra ämnen i blodet. När placket byggs upp i kärlen uppstår förträngningar som kan minska blodflödet till hjärtat. Förträngda artärer ökar dessutom risken för blodproppar.

För att minska risken för hjärtinfarkt eller stroke är det viktigt att bli undersökt om du misstänker kranskärlssjukdom. Här går vi igenom de vanligaste undersökningarna som läkare använder för att ställa diagnosen.

Det här behöver du

• Fysisk undersökning
• Elektrokardiogram (EKG)
• Arbetsprov
• Ekokardiografi
• Hjärtkateterisering

Så går undersökningen till

1. Besök din läkare

   Börja med att boka tid hos din husläkare för en hälsokontroll. Läkaren kontrollerar ditt blodtryck och din puls samt lyssnar på hjärtat och halspulsådrorna, som sitter på båda sidor av halsen. Med hjälp av ett stetoskop kan läkaren uppfatta ljud från artärerna som kan tyda på en blockering.

2. Gör ett elektrokardiogram (EKG)

   Ett EKG registrerar hjärtats elektriska aktivitet och rytmer. Vissa mönster i den elektriska aktiviteten kan tyda på kranskärlssjukdom. Om EKG visar avvikelser kan läkaren rekommendera ytterligare hjärtundersökningar för att säkra diagnosen.

3. Gör ett arbetsprov

   Ett arbetsprov kan upptäcka avvikelser i hjärtfrekvens, rytm eller elektrisk aktivitet, vilket kan indikera en blockerad artär. Under provet går du på ett löpband med varierande lutning medan en kardiolog övervakar ditt hjärta med monitorer och löpande EKG-registrering. Ibland ges även kontrastmedel intravenöst så att artärerna syns på röntgenbilder när du anstränger dig. Bilderna visar hur effektivt hjärtat pumpar blod genom kärlen.

4. Fråga om ekokardiografi

   En ekokardiografi fungerar ungefär som ett ultraljud och använder ljudvågor för att skapa rörliga bilder av hjärtat och omgivande strukturer. Undersökningen visar även hjärtklaffarnas funktion och hur hjärtats kamrar ser ut och arbetar.

5. Undersök hjärtkateterisering

   Hjärtkateterisering, ofta kallad angiografi, är en procedur där läkaren sprutar in kontrastmedel i artärerna via en lång, tunn slang – en kateter. Katetern förs vanligtvis in genom ljumsken, halsen eller armen och leds sedan fram till kranskärlen. När kontrastmedlet frigörs tas röntgenbilder som visar hur väl blodet flyter genom artärerna och var eventuella förträngningar finns.