Kranskärlssjukdom: symtom, diagnos och behandlingsmöjligheter

Kranskärlssjukdom, även kallad koronar hjärtsjukdom, innebär att de blodkärl som förser hjärtat med blod och syre förträngs. Förträngningen orsakas av plack som byggs upp på kärlväggarna – ett tillstånd som kallas åderförkalkning (ateroskleros). När blodflödet till hjärtat saktas ner eller stoppas helt kan det utlösa en hjärtinfarkt. Enligt National Institutes of Health är kranskärlssjukdom den vanligaste dödsorsaken för både män och kvinnor.

Orsaker

Det finns många orsaker till att artärer blir förträngda och blockerade. Genetik, diabetes och högt blodtryck kan öka din risk. Höga nivåer av LDL-kolesterol – det så kallade "onda" kolesterolet – bidrar till hjärtsjukdom. Även alkoholmissbruk, rökning och långvarig, kraftig stress kan öka risken att drabbas.

Symtom

När artärerna förträngs och begränsar blodflödet kan symtomen omfatta andnöd och bröstsmärta. Blir en artär helt blockerad blir resultatet en hjärtinfarkt. Typiska symtom på hjärtinfarkt är en känsla av krossande tryck över bröstet, kraftig svettning och smärta som strålar ut i armen eller axeln. Kvinnor kan dessutom uppleva smärta i käken eller ryggen samt illamående.

Diagnos

Läkaren utför oftast flera undersökningar innan diagnosen kranskärlssjukdom kan ställas:

• EKG (elektrokardiogram): registrerar hjärtats elektriska signaler och visar om en hjärtinfarkt har inträffat eller pågår just nu.
• Ekokardiografi: ett ultraljud av hjärtat som visar om alla delar fungerar som de ska. Delar som arbetar svagt kan vara skadade av kranskärlssjukdom.
• Arbets-EKG (belastningstest): används för att övervaka hur hjärtat presterar vid fysisk ansträngning. Du går på ett löpband med elektroder fästa på huden medan en apparat registrerar hjärtaktiviteten.
• Datortomografi (CT) eller magnetkamera (MRI): ger detaljerade bilder av blodkärlen och avslöjar eventuella förträngningar eller blockeringar i artärerna.

Läkemedelsbehandling

Efter en diagnos påbörjar läkaren ofta behandling med läkemedel. Kolesterolsänkande läkemedel, exempelvis statiner som Lipitor, minskar mängden plack på kärlväggarna. Aspirin är ett blodförtunnande medel som läkaren kan rekommendera för att förebygga blodproppar. Betablockerare sänker hjärtfrekvensen, medan ACE-hämmare (angiotensinkonverterande enzymhämmare) sänker blodtrycket och kan förhindra att sjukdomen fortskrider.

Kirurgiska ingrepp

Ibland krävs mer omfattande behandling än läkemedel:

• Ballongvidgning (angioplastik) med stent: en tunn slang förs in i det förträngda partiet av artären. En hopfälld ballong träs genom slangen och blåses upp i förträngningen, vilket pressar placket mot kärlväggen. Därefter placeras ett stent – ett litet metallnät – som håller kärlväggen öppen.
• Kranskärlsbypass-operation: kirurgen skapar en omväg (graft) från ett blodkärl från annan del av kroppen och ersätter det blockerade kärlet, så att blodet kan flöda förbi blockeringen. Detta är en större operation som främst används när flera kranskärl är blockerade.

När ska du söka vård?

Kontakta sjukvården omedelbart om du får kraftig bröstsmärta, tryck över bröstet eller andra tecken på hjärtinfarkt. Har du riskfaktorer som högt blodtryck, diabetes, högt kolesterol eller nära anhöriga med hjärtsjukdom bör du diskutera regelbundna kontroller med din läkare – tidig upptäckt gör det möjligt att bromsa sjukdomens utveckling.