Prinzmetals angina, även kallad vasospastisk kärlkramp, är den ovanligaste av de tre huvudtyperna av kärlkramp och utgör endast cirka 2 procent av samtliga fall. Till skillnad från stabil kärlkramp, där bröstsmärtorna vanligtvis utlöses av fysisk ansträngning eller stress, drabbas personer med Prinzmetals angina av intensiv bröstsmärta i vila – ofta nattetid eller tidigt på morgonen, ibland medan de sover.
Smärtan orsakas av ett plötsligt krampanfall i en kransartär (koronarartär), vilket tillfälligt minskar blodflödet till hjärtat. Trots att tillståndet är sällsynt går det i de flesta fall att behandla framgångsrikt.
Precis som vid andra former av kärlkramp spelar läkemedel en central roll i behandlingen av Prinzmetals angina. Nitroglycerin ges vanligtvis för att snabbt lindra den kraftiga smärtan vid ett akut anfall. Kalciumantagonister (kalciumkanalblockerare) förskrivs ofta som långsiktig behandling eftersom de hjälper till att förhindra kramp i kransarterierna.
Behandlingens övergripande mål är att minska både frekvensen och svårighetsgraden av anfallen, samt att förebygga komplikationer såsom hjärtrytmrubbningar.
Patienter kan själva göra mycket för att förbättra sin hälsa och lindra tillståndets effekter. Det allra viktigaste steget är att sluta röka, eftersom rökning är en av de största riskfaktorerna för kärlkramp i kransartärerna.
Därutöver är regelbunden fysisk aktivitet och en hälsosam kost viktiga. Dessa åtgärder minskar risken för hjärt-kärlsjukdom och gör att blodkärlen fungerar bättre, vilket i sin tur kan minska antalet kärlkrampsanfall.
Många patienter med Prinzmetals angina har även andra hjärt-kärltillstånd, exempelvis ateroskleros (åderförkalkning) eller högt blodtryck. När läkaren behandlar Prinzmetals angina strävar man därför efter att hantera samtliga tillstånd så effektivt som möjligt.
Det kan innebära ytterligare läkemedel för att kontrollera blodtrycket, eller ingrepp för att avlägsna blockeringar i artärerna, exempelvis ballongvidgning (PTC) eller bypassoperation.
Utöver den svåra bröstsmärta som är det främsta kännetecknet för alla typer av kärlkramp kan personer med Prinzmetals angina även uppleva illamående och kräkningar, tryck eller täthet över bröstet, andningssvårigheter, svettningar och yrsel.
Smärtan är ofta inte begränsad till bröstet utan kan stråla ut mot halsen, käken, ryggen, armarna och axlarna. Anfallen kommer typiskt i serier och inträffar oftast mellan midnatt och tidig morgon.
Som vid många andra medicinska tillstånd inleds diagnostiken ofta med en fysisk undersökning och en noggrann genomgång av patientens sjukhistoria, inklusive frågor om vilka symtom som förekommer och när de uppstår.
För att bekräfta diagnosen används flera olika undersökningar. Ett elektrokardiogram (EKG) mäter hjärtats elektriska aktivitet och rytm, medan en koronarangiografi – en speciell form av röntgenundersökning av hjärtats blodkärl – kan visa om artärerna drabbas av kramper. Ibland kombineras undersökningarna med provokationstester för att utlösa och dokumentera ett kärlspasm.
Med rätt medicinsk behandling kan Prinzmetals angina i de flesta fall kontrolleras väl och symtomen minskas betydligt. Prognosen är dock kopplad till hur allvarlig den underliggande kranskärlssjukdomen är, eftersom tillståndet ofta förekommer tillsammans med åderförkalkning.
Patienter med Prinzmetals angina löper dessutom ökad risk att utveckla hjärtrytmrubbningar (arytmier). I sällsynta fall kan detta leda till plötslig död, vilket gör det extra viktigt att följa sin behandlingsplan, undvika rökning och ha regelbundna kontroller hos läkare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online