Ett förstorat hjärta ger ofta inga symtom alls, vilket innebär att tillståndet kan pågå länge utan att man anar något. Om din läkare ändå misstänker att du lider av ett förstorat hjärta finns det flera olika undersökningar som kan bekräfta diagnosen. En korrekt diagnos är avgörande, eftersom ett förstorat hjärta kan vara ett varningstecken på ett betydligt allvarligare underliggande problem.
Med en röntgenundersökning av bröstkorgen kan läkaren se hur både dina lungor och ditt hjärta mår. Röntgen är oftast den första undersökning som visar att hjärtat är förstorat. Det är dock viktigt att komplettera med fler tester för att ta reda på vad som ligger bakom tillståndet.
Vid ett elektrokardiogram fästs elektroder mot huden för att registrera hjärtats elektriska aktivitet. Aktiviteten visas som vågor på en utskrift, vilket gör att läkaren kan se exakt hur ditt hjärta slår. Genom att studera utskriften kan läkaren avgöra om det finns rytmstörningar eller om hjärtat har skadats av exempelvis en hjärtinfarkt.
Ett ekokardiogram, även känt som hjärtultraljud, är ett utmärkt verktyg för att både diagnostisera och följa upp ett förstorat hjärta. Undersökningen skapar en rörlig bild av hjärtat med hjälp av ljudvågor. Med ekokardiogrammet kan läkaren bedöma alla hjärtats kamrar och avgöra om de har rätt storlek. Undersökningen kan också avslöja tidigare hjärtinfarkter, utvärdera hjärtklaffarna, upptäcka tecken på medfödda hjärtfel samt visa hur effektivt hjärtat pumpar runt blodet i kroppen.
Datortomografi och magnetkameraundersökning används oftast för att diagnostisera hjärtsvikt, men blir allt vanligare även vid andra hjärtproblem, som förstorat hjärta. En datortomografi använder röntgenstrålar för att skapa detaljerade bilder av hjärtat och bröstkorgen, medan en magnetkamera bygger bilder med hjälp av magnetfält och radiovågor. Båda undersökningarna låter läkaren direkt se hjärtats storlek och avgöra om det är förstorat.
Blodprover kan hjälpa läkaren att avgöra om hjärtat är onormalt stort. Genom att analysera ditt blod kan läkaren leta efter särskilda ämnen som tyder på ett förstorat hjärta. Blodprover är dessutom värdefulla eftersom de kan bidra till att hitta den bakomliggande orsaken till tillståndet – något som är helt avgörande för att kunna välja rätt behandling.
Vid hjärtkateterisering med biopsi förs en tunn slang in via ljumsken och leds upp till hjärtat. När slangen nått fram tas ett litet vävnadsprov från hjärtat som sedan analyseras. Under ingreppet kan även bilder på kranskärlen tas för att avgöra om det finns någon blockering som behöver åtgärdas.
Eftersom ett förstorat hjärta ofta inte ger några symtom är det viktigt att vara uppmärksam på tecken som andnöd, oregelbunden hjärtrytm, svullnad i ben och fötter samt onormal trötthet. Kontakta vården om du upplever dessa besvär – ju tidigare diagnosen ställs, desto bättre är möjligheterna till effektiv behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online