År 1960 godkände den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA p-piller som oralt preventivmedel för kvinnor. Idag använder över 16 miljoner amerikanska kvinnor p-piller för att förhindra graviditet. Även om pillerna är nästan 99 procent säkra finns det situationer där kvinnor med lågdospiller ändå blir gravida. Bland de lågdospiller som finns på marknaden märks Mircette, Yaz, Alesse, Lybrel, LoEstrin 1/20, Yasmin, Seasonale, Seasonique och Lo/Ovral – alla innehållande mellan 20 och 35 mikrogram östrogen och gestagen.
P-piller består av två syntetiska hormoner – östrogen och gestagen (progesteron) – som hindrar ägglossningen, det vill säga att ett ägg släpps varje månad. I den naturliga cykeln stiger östrogennivån under cirka två veckor, vilket får slemhinnan i livmodern att tjockna och ett ägg att mogna. När östrogennivån når sin topp släpps ägget, och nivåerna av progesteron stiger för att ytterligare tjockna livmoderslemhinnan inför en eventuell implantation.
P-piller håller hormonerna på en jämn nivå, vilket lurar kroppen att inte släppa något befruktningsbart ägg. Den jämnt tjocka slemhinnan gör det dessutom svårare för spermier att nå fram till ett eventuellt ägg.
När kvinnor som använder lågdospiller ändå blir gravida kan orsaken vara att dosen helt enkelt är för låg för just deras kropp, vilket gör preventivmedlet verkningslöst. Standarddosen fungerar för de flesta, men inte för alla, enligt epidemiologen Victoria Holt som lett en studie om faktorer som kan leda till graviditet trots p-piller.
Vid byte från ett preventivmedel till ett annat uppstår också ett fönster med ökad graviditetsrisk. Kroppen behöver tid på sig att vänja sig vid det nya läkemedlet innan det fungerar fullt ut.
Kvinnor som har svårt att ta sina p-piller regelbundet och vid samma tidpunkt varje dag ökar risken för graviditet från 0,1 till 5 procent. Att glömma en tablett, ta den vid olika tider eller börja en ny kur senare än planerat höjer alla risken för att bli gravid trots p-piller.
Vissa läkemedel kan minska effekten av lågdospiller. Det gäller bland annat epilepsiläkemedel (fenytoin, karbamazepin, primidon, fenobarbital, topiramat, oxkarbazepin och barbiturater), tuberkulosläkemedel (rifampicin), svampdödande medel (griseofulvin), bronkdilaterande läkemedel (teofyllin) samt johannesört. Prata med din läkare om någon av dina ordinerade mediciner kan sänka p-pillrens skyddande effekt.
Om en kvinna kräks direkt efter att ha tagit sin tablett förlorar medicinen sin effekt. Det tar cirka 30 minuter innan p-pillret tas upp i blodet. Kraftig sjukdom med kräkningar och diarré kan göra att tabletten lämnar kroppen innan den hinner tas upp ordentligt.
Kvinnor som klassas som överviktiga har 60–70 procent högre risk att bli gravida trots att de tar p-piller, enligt Holt. Den exakta förklaringen är okänd, men överviktiga kvinnor har ofta en högre ämnesomsättning, vilket kan förkorta den tid läkemedlet är aktivt i kroppen. Högre vikt ökar även nivåerna av leverenzymer som bryter ner läkemedel snabbare. Enligt Holt finns det dessutom risk att östrogen och gestagen fastnar i kroppsfettet istället för att cirkulera fritt i blodet hos överviktiga kvinnor.
Om du använder lågdospiller och är osäker på deras effekt – till exempel om du tar andra mediciner, har varit kraftigt sjuk eller kräkt strax efter intaget – kontakta din vårdcentral eller barnmorskemottagning. Under perioder då pillernas effekt kan vara nedsatt kan ett extra skydd, som kondom, användas som komplement.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online