Serotonin är ett kemiskt ämne som hjälper till att överföra signaler fram och tillbaka längs kroppens nervbanor. Det är ett hormon – en signalsubstans – med en viktig uppgift att fylla. Humör, matsmältning, sömn och sexualitet är bara några av de funktioner som serotonin styr. Dessutom tyder viss forskning på att det kan spela en roll i cellernas förnyelse.
Känslan av välmående är resultatet av att serotonin gör sitt jobb ordentligt. Precis som vågskålarna hos Justitia förlitar sig det centrala nervsystemet på balanserade serotoninnivåer för att kroppen ska fungera optimalt. Detta är extra viktigt när målet är att förebygga medicinska tillstånd som depression, ångest och panikattacker, bipolär sjukdom och migrän.
Med hjälp av aminosyran tryptofan stiger och sjunker serotoninnivåerna i hjärnan. Hormonet tillskrivs förmågan att upprätthålla den "lyckliga känslan", eftersom det hjälper till att hålla vårt humör på en jämn och stabil nivå. Det dämpar ångest, lindrar depressiva besvär och hjälper oss att sova gott på natten.
Som signalsubstans styr serotonin nervimpulser mellan hjärnan och andra delar av kroppen – och tillbaka igen. Koncentrationerna av serotonin är högst på kritiska platser längs det centrala nervsystemet, exempelvis i basala ganglierna och hypotalamus. Det naturliga hormonet finns också i celler, perifera vävnader och carcinoidtumörer.
Om serotoninnivån naturligt är låg kan läkare ibland förskriva 5-hydroxitryptamin för att lindra de lindriga depressionsbesvär som drabbar vissa personer. Vetenskapen bidrar här återigen – den här gången genom att skapa en känsla av lugn och ro.
Människan är en vana varelse. Vi lever efter dygnsrytmer som är kopplade till perioder av vakenhet och sömn. Det är viktigt att undvika alltför långa dagar och sena kvällar om du vill bibehålla friska serotoninnivåer, eftersom hormonet återbildas under sömnen och töms vid onormalt långa vakna perioder. Att stiga upp mycket tidigt hjälper heller inte till.
Vissa rekreativa droger påverkar mängden serotonin som finns tillgängligt för att upprätthålla vår "glada känsla", och ecstasy är en av de nyare preparaten på gatan. Ecstasy blandar ihop signalerna som serotonin skickar längs nervbanorna genom att frisätta större mängder än kroppen faktiskt behöver.
Den enorma frisättningen av serotonin ökar emotionell medvetenhet, självförtroende och känslan av närhet, eftersom hormonet exploderar i ett stort, energiskt utbrott som märkbart minskar den mängd som finns kvar för normal användning. Som tur är kan hjärnan med tiden fylla på sina serotoninförråd igen.
Hjärnan kan påskynda produktionen av serotonin om du tar det lugnt, vilar ut dagen efter, dricker rikligt med mjölk och äter bananer. Då reagerar hjärnan betydligt snabbare på kroppens behov av mer serotonin.
Mjölk och bananer är goda källor till tryptofan, vilket triggar igång produktionen av serotonin. Att kombinera dessa livsmedel förstärker processen och hjälper till att upprätthålla ett balanserat humör samt återställa kroppens energinivåer.
Utöver sin viktiga roll i produktionen av serotonin är mjölk och bananer dessutom "tröstemat" som sällan orsakar magbesvär. Ännu viktigare är att de kan ge dig den där känslan av välbefinnande redan medan du njuter av dem. Den som hellre tar tillskott i pillerform kan förstås uppskatta att naturligt tryptofan finns att köpa i hälsokostbutiker.
Även om du tror att du vet exakt vad som felar på dig bör du kontakta din läkare om depressionen slår till allt oftare. Personalen i hälsokostbutiken har ingen licens att diagnostisera eller förskriva någon behandling. Det kan nämligen finnas ytterligare en faktor bakom dina depressionskänslor.
Serotonin bildas av tryptofan, som finns i blodet. I sin tur producerar serotonin ett ämne som kallas melatonin. Fördröjd insomning eller mycket tidigt uppvaknande kan spåras till låga melatoninnivåer. Läkaren kan avgöra vad som saknas eller finns i för låga halter: tryptofan, serotonin eller melatonin. Endast en legitimerad läkare, som har rätt att diagnostisera och behandla, kan förskriva lämplig behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online